Sahlgrenska Universitetssjukhusets experters tips inför semestern

Experternas tre bästa tips:

Lykke Barck, hudläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ger sina tre bästa råd för en solsäker sommar:

1. Undvik solen när den är som starkast. I Sverige är UV-strålningen som starkast under sommaren mellan klockan 11 och 15. Försök att vistas i skuggan under dessa timmar, särskilt om UV-index är 3 eller högre. Barn är extra känsliga för solens UV-strålning och bör skyddas särskilt noggrant. Barn under ett år ska inte vistas i direkt solljus. Tänk på att solens UV-strålning når huden även under molniga sommardagar.
   
   
2. Kläder är det bästa solskyddet – solkräm är ett komplement. Det mest effektiva skyddet mot UV-strålning är täckande kläder, hatt med brätte och solglasögon. Solskyddsmedel ska användas som komplement på hud som inte täcks av kläder. Välj solskydd med hög skyddsfaktor, gärna SPF 50+, och se till att det skyddar mot både UVA- och UVB-strålning. Leta efter UVA-symbolen på förpackningen.
   
   
3. Använd tillräckligt med solkräm – och fyll på ofta. Solskydd behöver appliceras rikligt för att ge det skydd som anges på förpackningen. Smörj in huden igen varannan timme, och alltid efter bad eller kraftig svettning.

• • Kom ihåg att solskyddskräm inte gör det säkert att vistas längre tid i stark sol.

• • Sunda solvanor i barndomen och vuxenlivet minskar risken för hudcancer senare i livet och bidrar samtidigt till att förebygga förtida hudåldrande.

Ingrid Larsson, dietist och näringsfysiolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, tipsar om hur du ska tänka kring mat och dryck:

1. Njut av sommarfavoriter utan att “kompensera”. Glass, grillkvällar och fika hör sommaren till. Försök tänka:

• • Balans över veckan istället för perfektion varje dag.
  • Se till helheten: Några mindre näringsrika måltider vägs upp av andra mer näringsrika val under veckan.
  • Planera in både vardagsmat och ”semestermat" under sommaren.
  • Har du fått i dig frukt, grönsaker, fullkorn de flesta dagar i veckan?
    
  • Lägg till näring istället för att förbjuda mat.
  • Glass? Komplettera med bär eller frukt.
  • Chips? Lägg till en dip på yoghurt och grönsaksstavar.
  • ​Grillat? Fisk och grönsaker på grillen som variation till kött.
    
    

2. Behåll regelbundna måltider. Semester och sena kvällar kan lätt göra att man småäter. Vi mår bäst av rutiner, även på sommaren. Försök få till:

• • Två till tre huvudmåltider.
  • Mellanmål efter energibehov.
    
    

3. Drick smart i värmen:

• • Ha vatten nära till hands.
  • Grönsaker, frukter och bär innehåller mycket vatten, exempelvis; melon, gurka, sallad, spenat, tomater, nektarin/ persika, jordgubbar.
  • Ha extra uppmärksamhet på de minsta barnen och de äldre sköra som är mest känsliga för att få i sig för lite vätska.

Matilda Frisk Torell, ansvarig läkare för hjärt- och lungräddning (HLR) inom verksamhet Kardiologi på Sahlgrenska UNiversitetssjukhuset och som forskar om hjärta/hjärtstopp kopplat till idrott, delar med sig av sina bästa tips tillsammans med HLR-centrum:

Under sommaren ökar både badaktiviteter, deltagandet i motionslopp och större evenemang – något som också innebär ökade risker för olyckor, plötsliga sjukdomstillstånd och värmerelaterade besvär. Prioritera säkerheten under sommarens aktiviteter och var uppmärksam på det som händer i din närhet.

1. Ständig uppsikt för att undvika drunkningstillbud. När det gäller drunkning är det viktigaste rådet att ha barn under ständig uppsikt och att undvika distraktioner. Lägg undan mobiltelefonen! Vid ett drunkningstillbud är det också avgörande att tänka på sin egen säkerhet. Den som saknar utbildning i HLR eller livräddning i vatten bör undvika att själv gå i vattnet och istället snabbt larma efter hjälp.
   
   

2. Tänk på detta vid träning och idrottsevenemang: Sommaren är högsäsong för motionslopp och andra idrottsevenemang. Det är viktigt att inte delta vid pågående sjukdomssymtom eller infektion. Personer som tidigare upplevt bröstsmärta eller svimning i samband med träning bör vara särskilt försiktiga. Vid varmt väder ökar också risken för uttorkning och värmepåverkan under fysisk aktivitet. Därför är det viktigt att dricka ordentligt före, under och efter träning eller lopp, samt att anpassa tempo och belastning efter temperaturen. Symtom som yrsel, huvudvärk eller illamående bör tas på allvar.Har man en underliggande hjärtsjukdom eller tidigare haft symtom som bröstsmärta eller svimning vid fysisk aktivitet bör man kontakta läkare innan man ställer sig på startlinjen.
   
   

3. Var förberedd om någon i din omgivning drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. För att överleva ett plötsligt hjärtstopp behövs omedelbara insatser i form av HLR och strömstöt från en hjärtstartare. Vi vill därför tipsa om två bra appar.

• • SOS Alarm 112: Appen har många bra funktioner, bland annat kan du se var din närmaste hjärtstartare finns placerad (ta gärna i förväg reda på hur det ser ut, både där du bor och arbetar). Här finns även information om hjärt- lungräddning och tillgång till HLR-rådets webbutbildning i vuxen HLR. Ladda ner 112-appen via App Store eller Google Play.
  • SMS-livräddare: Du kan göra skillnad och rädda liv när någon får hjärtstopp. Vid lite mer än vartannat hjärtstoppslarm kommer frivilliga livräddare fram till platsen före ambulans och räddningstjänst (2025). Bli frivillig livräddare genom att ladda ner appen och registrera dig: www.smslivraddare.se

Lena Holmquist Henrikson, överläkare inom geriatrik och centrumchef för Geriatriskt utvecklingscentrum vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, tipsar om vad som är särskilt viktigt att tänka på för äldre under varma sommardagar:

1. Håll vätskebalansen. Vid varmt väder är det extra viktigt att få i sig tillräckligt med vätska. När vi blir äldre kan kroppen bli mer känslig för värme, och det kan vara lättare att bli uttorkad. Därför är det bra att dricka mer än vanligt när det är varmt, även om du kanske inte känner dig törstig. Vatten är det bästa valet, men även saft eller läsk är bättre än att inte dricka alls. Alkohol bör undvikas eftersom det kan öka risken för vätskebrist. Det är också bra att äta mat med mycket vätska, till exempel frukt och grönsaker.
   
   

2. Skydda dig mot värmen. För att hålla kroppen sval kan du bära lätta kläder, vara i skuggan och skydda huvudet med till exempel en hatt. En sval dusch eller en fläkt kan också hjälpa och dra gärna för gardiner eller persienner tidigt på dagen för att hålla värmen ute. Försök att undvika att anstränga dig för mycket när det är som varmast.
   
   

3. Var uppmärksam på kroppens signaler. Var uppmärksam på tecken som ökad puls, snabbare andning, minskad urinmängd, trötthet, huvudvärk, yrsel eller feber. Vissa läkemedel och sjukdomar, till exempel hjärt- eller njursjukdom, kan påverka kroppens vätskebalans. Prata med din läkare om vad som gäller för dig när det är varmt. Tänk på att det ofta är svalare på morgonen och kvällen. Då kan det vara skönt att komma ut och till exempel ta en promenad eller träffa familj och vänner, kanske över en picknick. Passa på att njuta av sommaren!

Kai Knudsen, anestesiolog och toxikolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, tipsar inför havsbad: 

1. Om du blir bränd av en manet:  Det viktigt att först skölja huden med havsvatten, inte sötvatten, eftersom sötvatten kan förvärra besvären. Undvik också att gnugga huden, till exempel med handduk, eftersom fler bränntrådar då kan aktiveras. Kyl gärna området med en kall påse eller kylpack, och försök försiktigt få bort eventuella trådar som sitter kvar. Om reaktionen blir kraftig kan varmt vatten ibland lindra, och receptfri hydrokortisonkräm eller bedövande salva kan hjälpa mot sveda och klåda.
   
   

2. Om du blir stungen av en fjärsing: Ett stick av fjärsing är mycket smärtsamt, men det finns behandling som brukar hjälpa snabbt. Det viktigaste är att så snart som möjligt sänka ner den drabbade kroppsdelen i hett vatten, gärna omkring 45 grader, eftersom värmen minskar giftets effekt och lindrar smärtan. Behandlingen kan behöva pågå i upp till en timme eller längre. Om en tagg sitter kvar i såret behöver den tas bort, och om du får långvarig smärta, svullnad eller allmänsymtom bör du söka vård.
   
   

3. Håll koll på små sår efter havsbad. Små sår efter bad, till exempel från stenar, musslor eller ostron, kan ibland infekteras av bakterier som finns i havsvatten och i värsta fall leda till badsårsfeber som behöver behandlas med antibiotika. Därför är det viktigt att tvätta såret noggrant med tvål och vatten direkt och låta det torka ordentligt. Bada inte vidare om såret är öppet, vätskande eller blöder. Om området blir rött, svullet, mer smärtsamt eller om du får feber och känner dig sjuk, ska du söka vård snabbt eftersom infektionen kan bli allvarlig.

Hannah Sjöstedt, överläkare akutsjukvård, sektionschef barnakuten, Drottning Silvias barnsjukhus vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, tipsar om vad man ska tänka på kring barn i sommar:

1. Håll vätskebalansen. Tänk på att upprätthålla vätskebalansen, särskilt under varma dagar, vid fysisk aktivitet eller vid magsjuka. Barn är mer känsliga för vätskeförluster än vuxna. Kroppen behöver både vätska och salter, erbjud därför regelbunden dryck, gärna vätskeersättning vid ökad förlust. Vänta inte tills barnet själv upplever törst, utan uppmuntra till att dricka små mängder ofta. Oftast kan man som förälder hantera lindrig vätskebrist i hemmet eller i primärvården.
   
   

2. Om barnet blir ormbitet: I Sverige har vi bara en giftig orm som lever naturligt, huggormen. Det är vanligt bland barn att få huggormsbett eftersom de ofta rör sig i naturen. Ett bett kan innehålla allt ifrån inget gift till en stor portion gift. Oftast märker barnet att det blivit bitet och man kan se 1-3 punktformiga sår. Vid huggormsbett är det viktigt att barnet är så stilla som möjligt eftersom aktivitet kan öka giftspridningen, uppsök barnakuten snarast.
   
   

3. Elsparkcyklar innebär risk för skador. Olyckor med elsparkcyklar har ökat och innebär risk för allvarliga skador, särskilt mot huvudet. Små barn ska varken köra eller vara passagerare på elsparkcykel, och äldre barn ska använda hjälm. Precis som vid andra fritidsaktiviteter med ökad skaderisk, till exempel cykling, skateboard eller ridning, minskar rätt utrustning och försiktighet risken för allvarliga skador.