Stor politisk klyfta om civilsamhällets villkor

Synen på hur bra samarbetet mellan staten och civilsamhället fungerar skiljer sig markant mellan blocken. Oppositionspartierna beskriver i stor utsträckning samverkan med civilsamhället som bristfällig och lyfter minskade resurser, ökad kontroll och sämre dialog. Regeringspartierna menar i stället att samarbetet i grunden fungerar väl.

– Hur själva samarbetet mellan staten och civilsamhället ska fungera är den tydliga politiska skiljelinjen. Frågan är inte om civilsamhället behövs, utan hur mycket utrymme och självständighet det ska ha, säger Emma Kristensson Bennwik.

Splittrad syn på styrning och finansiering

Resultaten innehåller också tydliga skillnader i synen på hur civilsamhället ska finansieras och styras. Flera partier i regeringsunderlaget betonar kontroll, uppföljning och alternativa finansieringsformer, som exempelvis skatteincitament för gåvor. Samtidigt är oppositionen mer kritisk till dessa verktyg och lyfter behovet av stabila offentliga stöd och ökad tillit.

– Frågor som skattereduktion för gåvor och offentliga matchningssystem splittrar tydligt partierna, de har olika syn på hur mycket staten ska bidra. Men frågan behöver ju lösas, eftersom finansieringen är avgörande för civilsamhällets långsiktiga villkor, säger Emma Kristensson Bennwik.

Frågan om det behövs en nationell strategi för civilsamhället delar också partierna. Oppositionspartierna är generellt mer positiva och ser en sådan strategi som ett sätt att stärka långsiktighet och dialog, medan flera partier i regeringsunderlaget är mer avvaktande och vill arbeta inom befintliga strukturer.

Total enighet om civilsamhällets roll i beredskapen

Samtidigt visar undersökningen en ovanligt bred samsyn i flera centrala frågor. Samtliga riksdagspartier ser civilsamhället som en avgörande del av Sveriges civila beredskap. Alla partier vill också att civilsamhället inkluderas mer systematiskt i civilförsvarets planering.

– Inom beredskapsområdet finns verkligen en stark gemensam grund att ta avstamp ifrån. Det ger politiken möjligheten att gå från ord till handling och säkerställa goda förutsättningar för civilsamhället. Lägg fokus på stabil finansiering, minskad administration och strukturerad samverkan, så kan civilsamhällets organisationer bidra så mycket mer, inom beredskap och andra samhällskritiska områden, säger Emma Kristensson Bennwik.

Fler resultat från undersökningen

- En majoritet av partierna vill stärka långsiktiga finansieringsformer som organisationsbidrag, fleråriga avtal och idéburet offentligt partnerskap (IOP).
- Nästan alla partier vill ta bort hinder för samverkan mellan stat och civilsamhälle.
- De flesta partier vill höja eller se över nivåerna i lönebidraget för att stärka civilsamhällets möjligheter att anställa.
- Det råder bred samsyn om att civilsamhället ska spela en större roll inom arbetsmarknadspolitiken.
- Flera partier lyfter minskad administration som en nyckel för att öka ideellt engagemang.

Om undersökningen

- Genomförd: april–maj 2026
- Svarande: samtliga riksdagspartier
- Antal frågor: 17 centrala frågor om civilsamhällets villkor och roll
- Metod: enkät med både fasta svarsalternativ och öppna svar
- Genomförd av: Fremia, Giva Sverige och Ideella Sverige

Ladda ned hela valenkäten: https://www.fremia.se/api/v1/documents/download?documentId=PRFR-24689334-189&libType=Public