Forskning visar att träning minskar adhd-symtom samt förbättrar sömn och livskvalitet

Studien undersökte behandlingsmetoden Start, ett träningsprogram som genomförs med stöd av fysioterapeuter inom psykiatrisk vård. Resultaten jämfördes med en kontrollgrupp som fortsatte med sin ordinarie adhd-behandling.

– Vi såg tydliga förbättringar hos deltagarna som genomförde träningsprogrammet. Det mest överraskande var hur stora effekterna var och att de syntes i nästan alla de områden vi undersökte, säger Lena Axelsson Svedell, legitimerad fysioterapeut inom Specialistpsykiatrin, specialist i mental hälsa. Hon har nyligen disputerat vid Örebro universitet.

Förbättringarna med träningen kunde ses både i deltagarnas egna skattningar och i bedömningar som gjordes av kliniker.

– Utöver minskade adhd-symtom rapporterade deltagarna bättre sömn, högre livskvalitet och ökad kroppskännedom. Många upplevde också att de fått verktyg för att hantera stress och reglera känslor genom fysisk aktivitet, berättar Lena Axelsson Svedell.

I intervjuer med deltagarna framkom vikten av trygga relationer, tydlig struktur och en miljö fri från dömande.

– För den här gruppen kan det vara svårt att ta sig för saker och vi såg att motivationen växte i kontakt med andra. Deltagarna pratade också om att rörelse blev ett sätt att reglera stress och olika känslor, förklarar hon.

Genom träningen upplevde flera deltagare att det blev lättare att hantera livet. Några beskrev en ökad framtidstro och känsla av hopp.

– Att genom träning bli starkare i kroppen kunde ge hopp om att bli starkare också mentalt och det gjorde att man vågade tro på sig själv och på framtiden på ett nytt sätt. Därför är det så viktigt att det finns förutsättningar och rätt stöd för vuxna med adhd att träna.

Kan bredda behandlingsutbudet

Forskningsresultaten kan få betydelse för framtidens adhd-vård. I dag är behandlingsalternativen relativt begränsade, och många patienter väntar länge på utredning och diagnos innan de kan få tillgång till vissa insatser.

– Träning är intressant eftersom den inte kräver en diagnos för att vara till hjälp. Vi vet redan att fysisk aktivitet kan minska depression och ångest, som är vanliga vid adhd. Dessutom kan träning motverka stillasittande och social isolering, särskilt när den sker i grupp, säger hon.

Studien bidrar också med ny kunskap om vilket stöd som behövs för att personer med adhd ska kunna träna regelbundet. Många med diagnosen har svårigheter med planering, struktur och att få saker gjorda, även när motivationen finns.

– Det finns en paradox i att träning kan lindra adhd-symtom samtidigt som symtomen gör det svårt att komma i gång och hålla i träningen. Därför behöver vi förstå att vissa personer kan behöva stöd för att träningen ska bli av, precis som vid andra behandlingar.

Forskningsresultaten kan hjälpa hälso- och sjukvården att utveckla fler behandlingsalternativ för personer med adhd och bidra till att resurser används där de gör störst nytta. Kunskapen kan också uppmuntra fler att prova fysisk aktivitet som ett sätt att förbättra sitt mående.

– Genom att öka kunskapen om vad som hjälper människor att må bättre och hur, kan vi både förbättra vården och skapa bättre förutsättningar i samhället för personer med adhd, avslutar Lena Axelsson Svedell.

Faktaruta

• Start-modellen är utvecklad av forskaren. Modellen innebär 150 minuter i veckan med styrke- och konditionsträning i grupp som leds av fysioterapeuter inom psykiatrisk öppenvård, samt träning på egen hand.
• Det är cirka 2,5–3 procent av vuxna världen över som har adhd. Det är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar flera livsområden genom olika utmaningar kopplat till framför allt uppmärksamhet och impulshantering.
• Avhandlingen vid Örebro universitet:Physical exercise as add-on treatment for adults with attention-deficit/hyperactivity disorder: feasibility, effects and experiences: The START intervention