Barns upplevelser av intensivvård belyser brister i barncentrerad vård
25.6.2026 08:00:00 CEST | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande
En ny studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att barn som vårdats på barnintensivvårdsavdelning och samtidigt upplevt delirium utgör en särskilt utsatt grupp. De riskerar att genomgå traumatiska upplevelser som kan få negativa konsekvenser efter utskrivning. Forskarna efterlyser förbättringar i den barncentrerade vården.

– Genom att bättre ta tillvara barnens perspektiv kan vården minska lidande och bidra till bättre återhämtning efter intensivvård, säger Sara Åkerman, specialistsjuksköterska på barnintensivvårdsavdelningen (BIVA) på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.
I studien använde forskarna den deltagarbaserade metoden Photovoice, där barnen efter vårdtiden fick besöka BIVA, fotografera saker i vårdrummet som de mindes och sedan berätta vad fotografierna visade. Genom dessa fotografier och intervjuer skapades en förståelse för hur barn minns och upplever sin tid på en barnintensivvårdsavdelning.
Barnen som ingick i studien hade vårdats på barnintensivvårdsavdelningen, Akademiska sjukhuset, bland annat efter att ha genomgått större operationer eller på grund av luftvägsinfektioner som krävt respiratorvård. Samtliga barn hade under vårdtiden haft delirium; en svikt av hjärnans funktioner som kännetecknas av förändrade funktioner i uppmärksamhet, vakenhet och kognition. Delirium är vanligt hos barn som är svårt sjuka eller i samband med användning av vissa läkemedel, såsom bensodiazepiner (lugnande preparat).
– Resultaten pekar på förbättringspotential i den barncentrerade vården. Trots goda intentioner saknas ofta insatser som stärker barnens delaktighet och känsla av kontroll, framhåller Ylva Thernström Blomqvist, biträdande avdelningschef på Intensivvårdsavdelningen för nyfödda, Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet som varit handledare.
Forskargruppen rekommenderar att barnintensivvårdsavdelningar stärker det barncentrerade arbetssättet genom konkreta åtgärder såsom att skapa tryggare vårdmiljöer, införa förutsägbara rutiner, möjliggöra barns delaktighet i enkla uppgifter samt säkerställa kontinuerlig närvaro av närstående. Även utbildning av personal och riktade insatser för att förebygga och lindra delirium lyfts fram som viktiga steg.
Nyckelord
Kontakter
Sara Åkerman, specialistsjuksköterska på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet; sara.akerman@akademiska.se, 072-002 15 27
Ylva Thernström Blomqvist, biträdande avdelningschef på Intensivvårdsavdelningen för nyfödda, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet som varit handledare;
ylva.thernstrom_blomqvist@uu.se, 018-6115831 eller 073-866 96 20
Bilder

Länkar
Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Ny studie visar: Barnleukemi kan börja utvecklas redan före födseln15.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv form av blodcancer som orsakas av att omogna vita blodkroppar delar sig okontrollerat. Forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har funnit nya bevis för att vissa fall av en ovanlig form av barnleukemi kan börja utvecklas redan på fosterstadiet. Förutom ny kunskap om hur sjukdomen uppstår och förändras över tid kan upptäckten på sikt leda till tidigare upptäckt och behandling.
Första läkemedelsstudien vid vattenskalle hos vuxna (NPH): Diamox hjälper inte mot symtomen14.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Den första randomiserade läkemedelsstudien vid normaltryckshydrocefalus, ibland kallad vattenskalle hos vuxna, visar att behandling med det vätskedrivande läkemedlet acetazolamid (Diamox) inte förbättrar patienternas symtom. Behandlingen var dessutom förknippad med vanliga biverkningar. Resultaten, som publicerats i The Lancet Neurology, ger det hittills starkaste vetenskapliga svaret på en behandlingsfråga som varit omdiskuterad i decennier.
Forskning visar: Ingen ökning av havandeskapsförgiftning hos kvinnliga njurdonatorer11.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Hur påverkas graviditeten för kvinnor som donerat en njure? En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att det är vanligare med låg födelsevikt hos barnet. Däremot finns det ingen tydligt ökad risk för havandeskapsförgiftning, vilket forskarna tidigare trott.
Ny cyklotronanläggning invigd på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset15.4.2026 13:30:00 CEST | Pressmeddelande
Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av olika behandlingar, inte minst inom cancerområdet, men även för avancerad forskning. I dag invigs en ny cyklotronanläggning på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset, som förutom cyklotron, en slags partikelaccelerator, inrymmer renrum för tillverkning av spårämnen. I samband med invigningen 15 april avtäcktes ett konstverk av Albin Karlsson utanför centrumet.
Studie fokuserar på säkrare utskrivningar av äldre patienter från sjukhus7.4.2026 14:11:05 CEST | Pressmeddelande
Övergångar mellan olika vårdenheter, till exempel när äldre, multisjuka patienter skrivs ut från sjukhus, innebär en ökad risk för att läkemedel tas på fel sätt. En studie på Akademiska sjukhuset fokuserar på att göra utskrivningarna säkrare och tryggare, bland annat med tydligare och individanpassad kommunikation.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum