Svenskarna har ett stort behov av digitala vårdtjänster

Uppfattningen bland invånarna är att digitala tjänster i hög grad bidrar till ökad tillgänglighet, effektivitet och delaktighet. Särskilt efterfrågar man möjligheten att få en samlad bild av sin vårdinformation, som recept, journaler och planerade besök, samt att information kan delas enkelt mellan vårdgivare. Även möjligheten att enkelt förnya recept digitalt lyfts fram som central. Samtidigt beskriver många svårigheter med att kontakta vården och boka tider, samt brister i användarvänlighet och informationsdelning mellan olika digitala system.

– Invånarna efterfrågar i grunden att information ska hänga ihop och vara enkel att använda. När det inte fungerar skapas både frustration och hinder i vardagen, säger Maria Lidén, utredare på E hälsomyndigheten.

Resultaten visar också tydliga skillnader mellan grupper. Kvinnor överlag och personer i åldrarna 30–49 år uttrycker störst behov av digitala tjänster, särskilt för att kunna hjälpa barn och närstående. Samtidigt möter föräldrar, anhöriga och gode män ofta tekniska och regelmässiga hinder.

Äldre personer uttrycker generellt ett lägre behov av digitala tjänster, men beskriver samtidigt osäkerhet, svårigheter att använda tjänster och ett digitalt utanförskap, vilket pekar på skillnader i digital förmåga.

Låg kännedom om patienträttigheter och om hur information hanteras i vården

En stor del av invånarna saknar dessutom kunskap om sina rättigheter och om hur information hanteras i vården. Endast en av fem känner till att vården inte automatiskt delar information mellan vårdgivare, och många vet inte hur de ska anmäla en vårdskada eller vart de kan vända sig för att få hjälp med digitala tjänster.

– Den låga kännedomen om patienträttigheter och informationshantering riskerar att påverka både tilliten till vården och möjligheten att vara delaktig i sin egen vård, säger Maria Lidén.

Sammantaget visar resultaten att digitala tjänster har stor potential, men att de behöver bli mer användarvänliga, tillgänglighetsanpassade och bättre samordnade. Utvecklingen är ett gemensamt ansvar för flera aktörer, och behöver utgå från invånarnas olika behov, livssituationer och förutsättningar.

– Det räcker inte att tjänster finns, de måste fungera i praktiken för människor i deras vardag, säger Maria Lidén.