Halvårsstatistik: Kyla, lite snö och konflikter gav rekordhöga elpriser

När kylan i början av året väl gav med sig inleddes konflikten kring Hormuzsundet i slutet av februari vilket drog upp priset på naturgas. Detta fick en direkt påverkan på elpriset i södra Sverige där priserna blev de högsta sedan 2022 då kriget i Ukraina inleddes. 

Högsta halvårspriserna någonsin i norra Sverige 

Utöver detta präglades vintern av låg nederbörd och mindre vind. Speciellt i södra Norge har snödjupet varit väldigt lågt och den hydrologiska balansen uppvisade ett stort underskott. Den hydrologiska balansen utgör den samlade tillgången till vattenresurser i Norden: vatten i magasinen, markbundet vatten och snö. Olika modeller ger olika resultat, men enligt SKM Market Predictor uppskattades underskottet som värst till mer än 25 TWh. Detta kan jämföras med att den årliga elanvändningen i Danmark uppgår till cirka 38 TWh. Som en följd av detta blev elpriserna i norra Sverige under det första halvåret de högsta någonsin. Detta i motsats till förra året då priserna var rekordlåga efter en höst och vinter med mycket nederbörd och vind. 

Det genomsnittliga nordiska systempriset under första halvåret fördubblades jämfört med förra året medan priserna i norra Sverige fyrdubblades till 57 öre/kWh. I södra Sverige steg genomsnittspriset med 65 procent i Stockholm till 81 öre/kWh och med 44 procent i Malmö till 96 öre/kWh. 

Eftersom el än så länge inte går, eller är för dyrt att lagra storskaligt, är spotpriset beroende av aktuella förutsättningar som bränslepriser, vind och nederbörd. I Norden, där vatten- och vindkraft utgör en relativt stor andel elproduktion, spelar väderrelaterade faktorer en avgörande roll. Även globala bränslepriser och priset på utsläppsrätter påverkar. Den ökade andelen vind- och solkraft innebär dessutom att elpriserna varierar mer och oftare än vad det gjort historiskt. 

Lite nederbörd och internationella konflikter ger högre elpriser 

—  Den dåliga hydrologin hade lett till höga priser även utan de militära konflikternas påverkan, och mot bakgrund av de rekordlåga priserna förra året blir skillnaden såklart väldigt stor. Under första halvåret förra året var elpriset negativt i Sundsvall hela 12 procent av tiden medan det i år handlar om en procent av tiden, säger Magnus Thorstensson. 

I tabellen nedan redovisas spotpriserna (timpris, öre/kWh) på den nordiska elbörsen (Nord Pool) för första halvåret 2026 och 2025, samt medelvärdet för första halvåret för åren 2019–2024.

	Luleå	Sundsvall	Stockholm	Malmö	Systempris
2026
Medel	55,66	55,79	81,10	95,80	85,18
Högst	422,72	476,64	489,47	521,89	286,13
Lägst	-31,23	-11,40	-14,16	-15,09	-7,21
2025
Medel	14,00	14,00	49,11	66,58	40,41
Högst	301,7	295,2	452,41	490,43	248,57
Lägst	-36,81	-28,04	-27,85	-28,13	-11,10
Medelpris
2019-2024	37,72	38,11	59,36	72,00	58,47
Antal timmar med negativa priser
2026	34	61	63	84	24
2025	381	506	250	268	73

Läs mer om spotprisets utveckling på Energiföretagens hemsida. Spotprisets utveckling - Energiföretagen Sverige 

Elproduktion och elanvändning  

Under det första halvåret 2026 var den totala elproduktionen 82,1 TWh, en minskning med -3,7 TWh eller 4,3 procent jämfört mot föregående år. Även elanvändningen minskade något till 84,4 TWh – en minskning med 1,5 procent. Temperaturkorrigerat var minskningen av elanvändningen 4,3 procent. 
 

	2026, TWh	2025, TWh	Diff, %
Vattenkraft*	34,7	32,9	5,6%
Vindkraft*	17,6	21,0	-16,0%
Kärnkraft	20,8	24,0	-13,6%
Övrig värmekraft	7,8	6,2	25,5%
Solkraft*	1,86	1,63	14,4%
Produktion totalt	82,1	85,8	-4,3%
Import till Sverige	3,4	3,0	12,4%
Export från Sverige	-18,2	-19,9	-8,4%
Nettoexport	-14,8	-16,8	-12,2%
Elanvändning i Sverige	84,4	85,9	-1,8%
Temperaturkorrigerat	81,6	85,3	-4,3%

*Källa Svenska Kraftnät. Solkraft uppmätt produktion på elnätet, inkluderar ej egenanvändning. 

Tillrinningarna till vattenmagasinen under det första halvåret 2026 var något blygsamma. Trots det var elproduktionen från vattenkraften högra än förra året och magasinen har följt de historiska medelnivåerna. Detta då hydrologins effekt på vattenkraftproduktionen inte är omedelbar eller fullt linjär. År 2025 var magasinen långt över normala nivåer men den totala produktionen var i stället lägre (se diagrammet nedan). Vattenkraftsproducenterna tar hänsyn till detta i sin långsiktiga planering.

Både vindkraften (17,6 TWh) och kärnkraften (20,8 TWh) producerade under det första halvåret mindre el än samma period föregående år. Under juni 2026, med flera reaktorer under revision, var kärnkraftsproduktionen rekordlåg och totalt minskade produktionen med 13 procent under det första halvåret. Vindkraftsproduktionen minskade med totalt 16 procent. 

Tack vare de höga elpriserna producerades å andra sidan mer värmekraft (7,8 TWh). Efter en mild vinter och ett svagt produktionsår 2025 var ökningen hela 25 procent under första halvan av 2026.  

Importen av el ökade något (3,4 TWh) och exporten minskade (18,2 TWh) under första halvan av 2026, ett nettoresultat på 14,8 TWh elexport. Det är 2 TWh och 12 procent mindre än samma period 2025. Största exporten var till Finland med nästan 40 procent av all exporterad el.

Läs mer om elproduktionen och vattenmagasinen i Kraftläget som uppdateras med de senaste siffrorna varje onsdag.