Otryggheten minskar i Malmö – trots det högre än rikssnittet

– Alla ska kunna känna sig trygga i sitt bostadsområde. När otryggheten ökar måste både politiker och fastighetsägare ta sitt ansvar, tillsammans med de boende kan de öka tryggheten i sina områden. Det krävs långsiktiga investeringar och förebyggande insatser som gör verklig skillnad för människors vardag, säger Marie Linder, förbundsordförande i Hyresgästföreningen.

Undersökningen visar att kvinnor generellt känner sig mer otrygga än män. Allra mest otrygga känner sig kvinnor i åldern 18–29 år och över 65 år. Otryggheten är som störst bland samtliga svarsgrupper under kvälls- och nattetid.

Sedan år 2024 har andelen malmöbor som känner sig otrygga i sitt bostadsområde minskat från 18 till 16 procent. Otryggheten varierar även när man tittar på olika boendeformer över landet. Människor som hyr sitt boende känner sig mer otrygga än de som äger sitt boende. Hela 17 procent av hyresgäster uppger att de känner sig otrygga, 2020 var samma andel 10 procent. Samtidigt ökar otryggheten snabbare bland bostadsägare. I år uppger 10 procent av bostadsägarna att de alltid eller ofta känner sig otrygga i sitt bostadsområde, jämfört med 4 procent år 2020.

– Det finns mycket som kan göras för att vända den här utvecklingen och mycket som redan görs. Vi ser gång på gång hur människor som engagerar sig i sitt bostadsområde bidrar till ökad trivsel, starkare gemenskap och trygghet. Genom vårt lokala arbete med trygghetsvandringar och boendedialoger skapar vi fler mötesplatser och ger boende möjlighet att tillsammans påverka sin närmiljö, säger Håkan Björkenklev, regionordförande i Hyresgästföreningen region södra Skåne.

Fakta från undersökningen:

• År 2026 uppger 17 procent av hyresgästerna att de alltid eller ofta känner sig otrygga utomhus i sina bostadsområden, jämfört med 12 procent bland boende i bostadsrätt och 8 procent bland boende i äganderätt. År 2020 var motsvarande andelar 10, 5 respektive 3 procent.
• Bland de hyresgäster som svarat i undersökningen uppger drygt var femte person (21 procent) att de inte känner några grannar alls, jämfört med var tionde person som bor i bostadsrätt (11 procent) och enbart 1 procent i äganderätt.
• Respondenterna gavs möjlighet att i fritextsvar utveckla vilka åtgärder de bedömer skulle kunna öka tryggheten i det egna bostadsområdet. Av totalt 1 265 fritextsvar är de insatser som flest lyfter fram förbättrad belysning (37 procent) samt ökad polisnärvaro eller fler väktare (35 procent). Relativt många framhåller även behovet av förebyggande sociala åtgärder (15 procent). Mindre andelar nämner övervakning (9 procent), inbrottsförebyggande åtgärder (7 procent), fysiska förbättringar och trafikåtgärder (vardera 6 procent) samt grannsamverkan (3 procent). Flera respondenter påpekar också att känslan av otrygghet sträcker sig bortom det lokala sammanhanget och behöver hanteras på en samhällsnivå.
  
  

Fakta om undersökningen:

Hyresgästerna 2026 bygger på en nationell undersökning om svenskarnas boende, ekonomi och syn på bostadsmarknaden. Undersökningen genomfördes av Indikator Opinion under vintern 2026 och bygger på svar från 4 337 personer bosatta i Sverige. Rapporten är den fjärde i en återkommande undersökningsserie som genomförs vartannat år sedan 2020.