50 509 personer kräver politisk kraftsamling för friluftslivet

Uppropet har drivits av Svenskt Friluftsliv tillsammans med organisationens medlemsorganisationer. Under våren har 50 509 personer ställt sig bakom ambitionen att stärka friluftslivets förutsättningar och ge naturen en större plats i människors vardag.

Under Almedalsveckan överlämnades uppropet till Tobias Baudin, partisekreterare för Socialdemokraterna, Amanda Lind, språkrör för Miljöpartiet, Hannes Hervieu, partisekreterare för Centerpartiet, Vasiliki Tsouplaki, Vänsterpartiet, Alexander Christiansson, kulturpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, Karin Enström, partisekreterare för Moderaterna, och Nina Larsson, jämställdhetsminister för Liberalerna.

– Över 50 000 människor har valt att engagera sig för friluftslivets framtid. Det visar att det finns en stark vilja att se fler möjligheter för människor att komma ut i naturen, röra på sig och må bra. Nu hoppas vi att partierna tar med sig detta engagemang in i arbetet med att utveckla politiken inför nästa mandatperiod, säger Cecilia Magnusson, ordförande för Svenskt Friluftsliv.

Uppropet uppmanar nästa regering att återinföra obligatoriska friluftsdagar i skolan och stärka det organiserade friluftslivet. Uteundervisning, naturkontakt och friluftsaktiviteter bidrar till barns rörelse, lärande, koncentration och välmående. Samtidigt får hälften av landets elever enligt Svenskt Friluftslivs politiska inriktningsdokument inte den friluftsundervisning de har rätt till.

Det andra kravet är att stoppa förfallet i friluftsområden och värdefull natur genom ökade investeringar i bland annat tätortsnära natur, leder, grillplatser, broar, naturreservat och nationalparker. Anslaget till skötsel och långsiktig förvaltning av värdefulla naturområden har enligt Svenskt Friluftsliv minskat med sammanlagt 59 procent under mandatperioden.

Det tredje kravet är att bevara allemansrätten och strandskyddet, så att människor även i framtiden kan röra sig fritt i naturen och få tillgång till stränder oavsett plånbok och bostadsort. Uppropet betonar att allemansrätten och tillgängliga stränder är grundläggande för både friluftslivet och folkhälsan.

– Friluftslivet kan bidra till många av de frågor som samhället står inför. När fler människor får möjlighet att vistas i naturen stärks folkhälsan, barns rörelse och lärande, gemenskapen och engagemanget för vår gemensamma miljö. Vi ser stora möjligheter att tillsammans skapa ännu bättre förutsättningar för friluftslivet i hela landet, säger Josefine Åhrman.

I Svenskt Friluftslivs politiska inriktningsdokument inför valet 2026 lyfter organisationen även behovet av att fördubbla statsanslaget till friluftsorganisationerna från 97,8 till 200 miljoner kronor per år, inkludera friluftsrörelsen i det civila beredskapsarbetet och stärka naturens roll i folkhälsoarbetet.

– Överlämningen markerar början på nästa fas i vårt arbete inför valet. Vi ser fram emot fortsatta samtal med partierna om hur friluftslivet kan få en tydligare plats i framtidens politik. Det stora engagemanget bakom uppropet visar att många människor vill se ett Sverige där naturen är tillgänglig för alla och där fler får möjlighet att uppleva friluftslivets värden, säger Josefine Åhrman.

Uppropets tre krav

• Ge alla barn rätt till friluftsdagar
  Återinför obligatoriska friluftsdagar i skolan och stärk det organiserade friluftslivet.
• Stoppa förfallet i friluftsområden och värdefull natur
  Öka investeringarna i tätortsnära natur, friluftsinfrastruktur, naturreservat och nationalparker.
• Bevara allemansrätten och strandskyddet
  Säkra människors möjlighet att röra sig fritt i naturen och tillgången till stränder.