En gemensam framtidsberättelse

Det var antagligen inte Victor Hugo som myntade uttrycket: ”Rien n’est plus puissant qu’une idée dont l’heure est venue” (Inget är mäktigare än en idé vars tid har kommit), även om han många gånger har beskrivits som citatets upphovsman. I Hugos standardverk ”Histoire d’un crime” från 1877 hittar vi däremot ett av hans autentiska citat: ”Man kan stå emot arméers invasion; man kan inte stå emot idéers invasion”. Betydelsen av de båda citaten är ungefär densamma. Idéer kan skapa rörelser som har kraften att forma framtiden

Vad kan vi lära av Victor Hugo och hans tankar om demokrati, frihet och folkligt självstyre? Om vikten av visioner?

Idag är det bara 73 dagar kvar tills valet i Sverige och vi står mitt i en valrörelse. Jag har den yttersta respekten för våra politiska partier och företrädare. Sverige sticker ut i världen som ett land förhållandevis förskonat från korruption och maktmissbruk och det är något vi ska vara stolta över och värna om.

En valrörelse har sin egen inneboende logik och dynamik, det måste man ha förståelse för. Men just nu slås jag av avsaknaden av visioner i det politiska samtalet, i Sverige men också i många andra demokratier. Hur ska vi leva i framtiden och vad ska vi leva av? Och vad ska vi sträva mot?

Det är en dimension jag efterfrågar, och jag tror inte att jag är ensam om detta. Ett exempel är Tyskland, där regeringen 2025 skapade en särskild investeringsfond på 500 miljarder euro för infrastruktur och klimatneutralitet. När regeringens expertgrupp utvärderade hur pengar använts hittills, var huvudkritiken att det saknades en gemensam målbild (en vision?) för vad pengarna skulle investeras för.

Just frågan om vad vi ska leva av i framtiden är något som IVA har tagit på allvar. Ett välfärdsland byggt på demokrati, fred och frihet förutsätter ett ekonomiskt utrymme, som i sin tur möjliggörs av ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. Det förutsätter också en teknologisk styrka som blir alltmer avgörande för Sveriges och Europas förmåga att utforma sin egen framtid.

Sverige som ett världsledande teknik- och innovationsland år 2035 – det är målet för IVAs stora visionsprojekt Svenska framtider, som vi lanserade tidigare i år. IVA har samlat stora delar av det svenska samhället: näringslivet, myndigheter, akademien, arbetsmarknadens parter, forskningsfinansiärer, ideella organisationer och många andra bidrar för att svara på frågorna: hur ska Sverige säkra sin position som världsledande teknik- och innovationsland även i framtiden? Vilka investeringar och prioriteringar behöver vi göra idag för att komma dithän? ”Demokratin behöver en gemensam framtidsberättelse”, som en av Frankrikes mest inflytelserika idéhistoriker, Pierre Rosanvallon uttryckte det och jag tror att han har rätt. Vi behöver en gemensam vision för framtiden.

En annan syn på visioner framfördes av den västtyske förbundskanslern Helmut Schmidt som var en realpolitiker och pragmatiker. Hans syn på politik var att den främst handlade om att lösa faktiska problem och fatta realistiska beslut. Ett av hans mest kända citat är: ”Wer Visionen hat, soll zum Arzt gehen” (”Den som har visioner bör gå till läkaren”). Tyvärr måste jag konstatera att valrörelsen så här långt präglas mer av Helmut Schmidt än Pierre Rosanvallon då den hittills är fri från visioner och förmåga att tänka bortom nästa budget.

Ni som brukar läsa mina texter vet att jag inte är särskilt nostalgisk. Men vi kan alla blicka tillbaka på ett Europa som har letts av politiker med visioner, värda att hämta inspiration från. Frankrikes Charles de Gaulle och Tysklands Willy Brandt är ett par exempel. Gro Harlem Brundtland – med FN-rapporten om en hållbar framtid ("our common future”) är ett annat. Ursula von der Leyen är ett talande exempel på en nutida visionär.

Den 4 juli firar USA sin 250-åriga födelsedag. USA var världens första stora moderna republik, vars vision byggdes på folkets suveränitet, konstitutionellt styre och individuella rättigheter. Eller som Abraham Lincoln i mitten av 1800-talet formulerade det: "Government of the people, by the people, for the people". En vision värd att ta lärdom av.

Samtalet om vår gemensamma vision är för viktigt för att överlåta åt dem som bara ägnar sig åt dystopier. Det är en angelägenhet för oss alla – för oss medborgare men också (eller kanske framförallt) för beslutsfattare inom samhällets alla sfärer. Václav Havel formulerade det med elegans: ”Politik är [faktiskt] något större än [bara] administration”.

IVAs visionsprojekt Svenska framtider är ett sammanhang där vi lyfter blicken och vågar föreställa oss en framtid vi vill ha. Vi har som ambition att måla upp en vision för Sverige som ett världsledande teknik- och innovationsland med bibehållen demokrati och resurser för att bygga ett starkt och hållbart samhälle. Jag ser fram emot att fortsätta arbetet till hösten. Det är på IVA argument bryts, visioner formuleras och det modiga och disruptiva samtalet får ta plats. 

Om Sylvia Schwaag Serger

Sylvia Schwaag Serger är vd för IVA och professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Sylvia är en av Sveriges mest erfarna röster inom innovation, teknik och samhällsutveckling. Hon har en gedigen internationell bakgrund och är en efterfrågad expert i medier kring Sveriges konkurrenskraft, framtidens industri, AI, ekonomisk historia och Kina.

Vill du komma i kontakt med Sylvia Schwaag Serger så är du välkommen att kontakta IVAs pressansvarig per.andersson@iva.se, 072-071 39 73. 

Tidigare vd-ord: 

Staten som första kund.  Jag tror att Sverige behöver prioritera och systematisera den del av innovationskedjan där det offentliga agerar första kund. I ett land som Sverige, som har en förhållandevis stor offentlig konsumtion, skulle detta vara särskilt betydelsefullt.

En ny Schumandeklaration? Europeiska ledare skulle tjäna på att förstå att den gamla ordningen är över. Det behöver inte betyda att man ska acceptera kaos eller the survival of the fittest, eller ge upp på demokratin.

Picking winners. Är det dags att reflektera över statens roll i teknikutvecklingen? På flera håll ser vi nu att staten tar en betydligt mer aktiv roll i att prioritera teknikområden, innovationsmiljöer och ekosystem, samtidigt som man låter marknadskrafterna jobba.

Vad kan vi lära av en romersk kejsare? Det finns sådant vi kan kontrollera och sådant vi inte kan kontrollera. Kinas tempo i teknikutvecklingen och USA:s politiska svängningar kan vi inte göra något åt. Men Sverige och Europa kan i allra högsta grad kontrollera sitt eget öde.

Ambitiösa Sverige? Jag tror att ”Ambitious Australia” är angeläget eftersom Sverige befinner sig i en liknande situation. Visserligen ser Australiens industri annorlunda ut jämfört med den svenska, men jag tror att både Sverige och Europa har lärdomar att dra från Ambitious Australia.

Hur läser EU Kina? EU kan och bör inte kopiera Kinas modell. Europa har många strategiska fördelar, men vi behöver bli bättre på att omsätta vår vetenskapliga styrka till industriell och teknologisk kraft och vi behöver förbättra vår förmåga att agera mer samlat, strategiskt och snabbt.