Svenskarna killgissar juridik – 1,2 miljoner har gett råd utan att vara säkra

När en juridisk fråga dyker upp är det många som börjar i det nära. Det kan vara vid middagsbordet, i fikarummet, i en sms-grupp med vänner eller genom en snabb sökning på nätet. Ofta finns någon som gärna delar med sig av egna erfarenheter eller berättar hur de tror att det fungerar. Men undersökningen visar att osäkerheten kring juridiska råd är större än många kanske tror. Omkring 1,2 miljoner svenskar (15 procent) uppger att de någon gång har gett juridiska råd – utan att egentligen vara säker på vad som gäller. 

- De flesta har nog någon gång suttit i fikarummet och hört en kollega tvärsäkert berätta vad som gäller vid till exempel en separation eller ett arv. Ofta bygger rådet på egna erfarenheter eller sådant man hört från andra. Problemet är att juridik sällan fungerar så. Två situationer som verkar lika kan få helt olika utgång beroende på detaljer som avtal, ägande eller familjesituation. I värsta fall kan ett tvärsäkert men felaktigt råd få stora konsekvenser: någon skriver på fel avtal, avstår från något den har rätt till eller hamnar i en konflikt som både kan bli dyr och svår att lösa, säger Per Näsman, jurist på Familjens Jurist.

Samtidigt visar undersökningen att många söker juridisk vägledning på andra håll än hos en jurist. Var femte svensk (20 procent) vänder sig till en familjemedlem för juridiska råd och lika många (20 procent) söker svar via Google eller andra sökmotorer. Även AI-tjänster som ChatGPT eller liknande används (8 procent). Samtidigt har nära 900 000 svenskar (11 procent) uppgett att de fått juridiska råd eller information som senare visat sig vara felaktiga.

- Idag finns juridisk information överallt, men det betyder inte att det har blivit lättare att veta vad som faktiskt gäller. Tvärtom kan mängden råd göra det svårare att skilja mellan allmän information och juridisk vägledning som passar just den situation som man är i. Risken är att man känner sig trygg i ett svar som i praktiken bygger på helt fel förutsättningar och inte upptäcker det förrän konflikten redan är ett faktum, säger Per.

För den som vill få en första juridisk vägledning finns den kostnadsfria AI-baserade tjänsten Digitala Juristen. Tjänsten är utvecklad av jurister och bygger på svensk lagstiftning och rätsspraxis, med syftet att göra det enklare för privatpersoner att förstå vad som kan gälla i olika situationer. Den kan användas dygnet runt och svarar på ett enkelt språk, med hänvisningar till rättskällor. Tjänsten hjälper användaren att förstå vad svaret bygger på och när frågan kan behövas ta vidare med en jurist.

Juristens tips: så undviker du juridiska killgissningar

Utgå inte från att andras erfarenheter gäller dig
Bara för att en vän varit med om en skilsmässa, ett arv eller en bostadsaffär betyder det inte att samma regler gäller i din situation. Små skillnader kan få stor juridisk betydelse.

Använd källor som är anpassade för juridiska frågor
Google, sociala medier, diskussionsforum och generella AI-tjänster kan vara en startpunkt, men det är inte alltid tydligt om informationen är korrekt, aktuell eller bygger på relevanta rättskällor. Om du är osäker kan det vara klokt att använda tjänster som är särskilt framtagna för juridiska frågor, exempelvis Digitala Juristen, eller att kontakta en jurist direkt.

Dokumentera viktiga överenskommelser
Muntliga löften och ”vi löser det sen” kan skapa problem längre fram. Vid frågor om avtal, arv, separation eller ekonomi är det klokt att skriva ner vad ni kommit överens om.

Hit vänder sig svenskarna för juridiska råd

1. Jurist eller advokat: 30 procent

2. Familjemedlem: 20 procent

3. Google eller andra sökmotorer: 20 procent

4. Bank, försäkringsbolag eller fackförbund: 18 procent

5. Vän: 15 procent

6. Myndigheter, exempelvis Konsumentverket eller Skatteverket: 15 procent

7. AI-tjänster, exempelvis ChatGPT eller liknande: 8 procent

8. Kollega: 7 procent

9. Sociala medier, exempelvis TikTok, Instagram eller forum: 2 procent

_{Om undersökningen och uträkningen
Undersökningen har genomförts av Verian på uppdrag av Familjens Jurist. Den bygger på 1 551 intervjuer bland den svenska allmänheten 18–84 år. Datainsamlingen genomfördes i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen under perioden 20–24 maj 2026. Uträkningen baseras på den vuxna delen av Sveriges befolkning, som uppgår till cirka 8 miljoner personer. Basen är 1 551 respondenter, vilket ger en felmarginal på cirka ±1 procentenhet.}