Ny rapport: stora skillnader mellan hur svenskfödda och utrikesfödda är föräldralediga

— Att föräldraledigheten är ojämställt uppdelad mellan kvinnor och män känner många till, men färre vet att den också är ojämlik. Har du en stabil position på arbetsmarknaden, stark ekonomi och god kunskap om regelverken kan du vara hemma längre och styra över ledigheten. Andra har inte samma möjligheter att dra nytta av valmöjligheterna i systemet, säger TCO:s ordförande Therese Svanström. 

Hälften av färäldraparen där båda är svenskfödda tar en lång ledighet där föräldrapenningdagar kompletteras med obetalda dagar, medan det bland föräldraparen där båda är utrikesfödda endast är 13 procent som gör det.  

Det framgår av den forskningsrapport som har tagits fram av forskare vid Stockholms Universitet på uppdrag av TCO.  Att mamman i olika grad tar ut merparten av ledigheten är dock genomgående för alla par, oavsett bakgrund. 

En kort, lågt betald ledighet är mest vanligt förekommande bland utrikes födda par. Detta till följd av att utrikesfödda kvinnor i snitt har sämre arbetsmarknadsanknytning och därmed svårare att kvalificera till inkomstrelaterad föräldrapenning. De får istället ”grundersättning”  motsvarande 250 kr/dag.  

— Resultaten visar att föräldraledigheten speglar ojämlika livsvillkor. Dina möjligheter att vara där för dina barn och få ihop livspusslet blir en fråga om resurser. Det måste finnas mer jämlika möjligheter för alla föräldrar att ta ledigt för att få ihop livspusslet under barnets uppväxt, säger Svanström. 

För att öka jämlikheten och göra föräldraförsäkringen mer tillgänglig för alla föräldrar föreslår TCO ”livspusseldagar med föräldrapenning”: istället för de 90 ”lägstanivådagarna” (180 kr/dag) borde föräldrar få 10 dagar per barn och år att ta ut när barnen är mellan 3 och 12, med inkomstrelaterad eller grundnivå-ersättning. Samtidigt som övriga 390 föräldrapenningdagar tas ut före 3-års-dagen. Centralt för att fler utrikes födda kvinnor ska kvalificera för inkomstrelaterad ersättning är en aktiv arbetsmarknadspolitik och att fler omfattas av etableringsprogrammet. 

TCO menar också att både ojämställdheten och ojämlikheten som syns i uttaget av föräldraledighet kan bero på krångliga regelverk, och att det är svårt att förstå effekten av olika val. Därför vill TCO se att det införs ett digitalt verktyg, tillgänglig på flera språk än svenska, som hjälper föräldrar planera sin ledighet samt visar hur inkomsten påverkas av olika val.   

— Föräldrar har i praktiken mycket små möjligheter att göra de informerade val som systemet kring föräldraledighet förutsätter att de kan göra. Det är sannolikt ännu svårare om man är ny i landet och inte har svenska som modersmål, säger Svanström.  

Om rapporten 

Rapporten består av två delar, en forskningsdel som är skriven av Ann-Zofie Duvander, Eleonora Mussino och Konstantin Kazenin, forskare vid sociologiska institutionen vid Stockholms universitet, på uppdrag av TCO. Genom analys av data från Försäkringskassan som omfattar drygt 37 000 föräldrapar som fick barn 2015 har författarna identifierat sex olika föräldraledighetsmönster. Forskarna har sedan tittat på hur vanliga respektive föräldraledighetsmönster är beroende på ursprung, inkomst och utbildningsnivå. Rapporten innehåller också en del med TCO:s perspektiv på forskningsresultaten och förslag till politiken, skriven Åsa Forsell, utredare på TCO.