WWF: Försvagade utsläppsrätter hotar klimatet, naturen och svensk konkurrenskraft

- Vi ser hur påtryckningar från andra EU-länder har fått gehör och kortsiktiga vinster väljs före långsiktig konkurrenskraft. Det blir upp till denna samt kommande regering att kräva hårdare tag i EU:s klimatpolitik. Inrättas förslaget oförändrat blir klimatet, människorna i Europa samt svenska företag förlorare, säger Martin Wadmark klimatexpert på WWF. 

Europeiska kommissionen har i dag presenterat sitt förslag för att reformera EU:s system för handel med utsläppsrätter, ETS (European Union Emissions Trading System). Reformen innebär att kraven på företag inom utsläppshandeln mildas och utsläppen ska minskas med 3,7 procent per år från 2031 och bara 1,7 procent per år från 2036, en sänkning jämfört med tidigare. 

- Vi ser flera problematiska delar i kommissionens förslag. De har föreslagit en för långsam utfasningstakt, tillåtit delar av industrin att fortsätta släppa ut gratis samt inkluderat internationella utsläppskrediter in i systemet. Dessa försvagningar skickar signaler om att EU:s klimatpolitik vacklar, säger Martin Wadmark, klimatexpert på WWF.

Handelssystemet ETS sätter ett pris på koldioxidutsläpp och kräver att stora förorenare inom sektorer som stål, cement och kemikalier betalar för de utsläpp de producerar. ETS genererar också miljarder euro i intäkter som medlemsstaterna måste återinvestera i klimatåtgärder.

Men ETS har blivit föremål för politisk debatt och felaktigt beskyllts för höga energipriser. Istället är orsaken oftast opålitliga fossila bränslen. EU:s beroende av fossila bränslen visar att det är bråttom att utnyttja ETS snarare än att försvaga det. ETS har också starkt offentligt stöd. En färsk YouGov-undersökning visade att 72 procent av EU-medborgarna stödjer ”förorenaren betalar”-metoden som ligger till grund för ETS.

Dagens föreslagna reform utmanar EU:s klimatmål för 2040 och sätter tonen för andra klimatpolitiska revideringar senare i år.