Åtal för falskt larm, grovt brott, i Malmö

– Det framkom tidigt uppgifter i utredningen som gjorde att det fanns skäl att misstänka att kvinnans uppgifter i larmsamtalet varit falska och att hon inte talat sanning i sin initiala kontakt med polisen. Jag anser att gärningen är grov eftersom det falska larmet har medfört betydande skadeverkningar, säger kammaråklagare Anna Jansson.

Utredningen visar att kvinnan dagarna innan händelsen på internet gjort sökningar på vad det innebär att bli överfallen, om det finns övervakningskamera i Pildammsparken och om det finns en karta över Malmö där man kan se alla övervakningskameror.  

Kvinnan har uppgett att hon i efterhand har förstått att det inte var någon som förföljde henne.

– Det här är en ovanlig typ av brott. Vanligtvis är falskt larm ett bötesbrott för att någon exempelvis okynnesringer 112. I det här fallet har polisen lagt ned stora resurser med anledning av det falska larmet motsvarande 418 timmars utredningstid och flera brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder i och runt Pildammsparken i tiden efter händelsen. Det falska larmet har även fått stor uppmärksamhet i media och skapat oro bland allmänheten. I det här fallet vill jag att domstolen ska pröva om det här brottet är att bedöma som grovt, säger Anna Jansson.

Målnummer i Malmö tingsrätt: B 14527-25.

Rättegången är planerad att ta en heldag.

Åklagaren har inte möjlighet att vara tillgänglig för media för att kommentera åtalet ytterligare.

__________________________________________

Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20