Genvariant från neandertalare kan öka muskelmassan än i dag
6.8.2026 12:11:42 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
En genvariant som moderna människor ärvt från neandertalare gör att kroppens celler reagerar starkare på tillväxthormon. I en studie i tidskriften Current Biology visar forskare vid Karolinska Institutet och flera internationella universitet att bärare av genvarianten i genomsnitt har något större muskelmassa som vuxna.

Neandertalare var generellt mer kraftigt byggda än människor i dag. Forskarna undersökte en variant av receptorn för tillväxthormon som moderna människor ärvt från neandertalare för omkring 47 000 år sedan. Genvarianten förekommer i dag främst i Syd- och Östasien, där upp till 24 procent av befolkningen i vissa grupper bär på den.
I laboratoriet studerade forskarna två förändringar som är unika för neandertalarnas receptor. Celler som bar på den neandertaliska varianten växte 40 procent mer än celler med den vanligaste moderna mänskliga receptorn när de stimulerades med tillväxthormon.
– Det är fascinerande att en genvariant från neandertalarna fortfarande påverkar människor i dag. Men den här genen är bara en av många faktorer som påverkar kroppens tillväxt och form, säger Hugo Zeberg, som har lett studien och är universitetslektor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.
Forskarna analyserade data från drygt 1,1 miljoner vuxna. Genvarianten var kopplad till i genomsnitt 285 gram högre kroppsvikt, där nästan hela skillnaden bestod av större muskelmassa. Hos fler än 6 000 barn upp till elva år sågs däremot ingen effekt, vilket tyder på att skillnaden kan uppstå senare, möjligen under puberteten.
– Som crossfitutövare var det kul att koppla neandertalgenetik till muskelmassa. Men inte ens en tillväxthormonreceptor från neandertalare kan ersätta träning, säger medförfattaren Miriam Berreiter vid samma institution.
Bärare av genvarianten hade också något kortare tandrötter och vissa subtila skillnader i käkens form, drag som påminner om sådana som setts hos neandertalare.
Se studien för information om finansiering och eventuella intressekonflikter.
Publikation
”Increased signaling of the Neanderthal growth hormone receptor”, Philipp Kanis, Miriam Berreiter, Daniel Sieme, Olivia Wootton, Xiang-Chun Ju, Nicholas E. Holzwart, David Ziliang Hu, Shu Tadaka, Makiko Taira, Kengo Kinoshita, Richard Agren, Johan G. Olsen, Tomislav Maricic, Hilary C. Martin, Birthe B. Kragelund, Svante Päbo, Andrew J. Brooks, Hugo Zeberg, Current Biology, online 5 augusti 2026, doi: 10.1016/j.cub.2026.07.025
Nyckelord
Kontakter
Hugo Zeberg, universitetslektorInstitutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet
Tel:073 061 60 69hugo.zeberg@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder


Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Sällsynta graviditetsinfektioner kopplas till autism21.9.2026 17:00:00 CEST | Pressmeddelande
Infektioner som i sällsynta fall kan överföras från den gravida till fostret är kopplade till en ökad risk för autism och intellektuell funktionsnedsättning hos barnet. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Pediatrics.
Kvinnor upplevde mindre smärta vid spiralinsättning med ny metod17.9.2026 17:00:00 CEST | Pressmeddelande
En enkel metod med lokalbedövning i livmodern kan minska smärtan vid spiralinsättning, enligt en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften JAMA. Metoden ökade också andelen kvinnor som upplevde ingreppet som tolerabelt. Resultaten kan göra att fler vågar välja spiral som preventivmedel.
Längre tid mellan koloskopier kan vara säkert17.9.2026 11:26:18 CEST | Nyheter
Patienter som fått högriskpolyper borttagna från tarmen kan sannolikt vänta fem år, i stället för tre, till nästa koloskopi utan att risken för tjock- och ändtarmscancer ökar. Det visar två nya studier i tidskriften New England Journal of Medicine där forskare från Karolinska Institutet medverkat. Resultaten kan minska antalet undersökningar och därmed belastningen för både patienter och sjukvården.
Brister i var tredje journal vid utredning av möjliga cancersymtom17.9.2026 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
Var tredje patientjournal innehöll minst en dokumentationsbrist när vårdcentraler i Region Stockholm utredde patienter med ospecifika symtom som kan vara tecken på cancer. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften BMJ Quality & Safety.
Flera cancerfall i familjen viktig riskmarkör vid inflammatorisk tarmsjukdom3.9.2026 08:30:00 CEST | Nyheter
Personer med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, som har flera nära släktingar med kolorektalcancer har en betydligt högre risk att själva drabbas av sjukdomen. Det visar en ny svensk registerstudie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Gastroenterology. Resultaten väcker frågan om antalet cancerfall i familjen bör få större betydelse i framtida riktlinjer för cancerövervakning.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum