Kan narkos på små barn öka risken för NPF-diagnoser?

– Det finns fortfarande en oro gällande potentiellt långsiktiga effekter av narkos (generell anestesi) på hjärnans utveckling hos barn. Studier på stora populationer visar inte sällan ökad förekomst av t ex ADHD hos barn som opererats, men det går inte att belägga något orsakssamband utifrån dessa studier. Det går heller inte att separera anestesi från kirurgi, underliggande sjukdom, inflammation och sjukhusvistelse när det gäller eventuella effekter på barnet, säger Peter Frykholm, överläkare inom barnanestesi på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet och fortsätter:

– Randomiserade studier på spädbarn visar att en enstaka, kortvarig exponering under spädbarnstiden inte är kopplad till mätbar nedsättning av generella kognitiva funktioner. När det gäller effekter av anestesi på äldre barn och ungdomar är det vetenskapliga underlaget mycket begränsat.

Uppdaterade rekommendationer

Han ingår i den grupp av ledande barnanestesiologer. hjärnforskare samt kognitions- och utvecklingspsykologer som tagit fram översiktsartikeln där man sammanfattar prekliniska och kliniska resultat från studier publicerade mellan 2020 och 2026; detta som grund för uppdaterade rekommendationer. I arbetet har föräldrar involverats och fått inkomma med synpunkter på ett strukturerat sätt. Det förslag till föräldrainformation som nu är framtaget har skett i samråd, till skillnad från tidigare då arbetet enbart leddes av experter.

Enligt Frykholm ger litteraturöversikten läkare och sjuksköterskor ett gott stöd för en balanserad kommunikation med föräldrar till barn som ska genomgå operation i unga år.

– Det är viktigt att bekräfta föräldrars eventuella oro, förklara betydelsen av en individanpassad anestesi och fysiologisk stabilitet under anestesin, men framför allt att vara tydlig med att nödvändiga ingrepp inte bör skjutas upp på grund av teoretiska risker för hjärnans utveckling, avrundar Peter Frykholm.