"It's the economy, stupid"

Världsekonomin går in i en period av svagare tillväxt än vad vi har vant oss vid. Det visar Internationella valutafondens (IMF) World Economic Outlook, som publicerades tidigare i sommar. Det är i sig ingen nyhet, det har vi känt till ett tag. Men i den uppdaterade rapporten får vi svart på vitt att euroområdets tillväxtsiffror är bland de lägsta i världen. Låt mig resonera kring vad det kan bero på och vad som krävs för att röra oss bort från jumboplatsen.

Men först några siffror. Den globala tillväxten för 2026 spås ligga på 3,0 procent och för nästa år något högre: 3,4 procent. Fördelat på regioner spås Asien ligga på 4,8 procent, USA på 2,2 procent medan euroområdet spås ligga på blygsamma 1,2 procents tillväxt – samtliga siffror för 2027. Siffrorna för Sverige varierar något beroende på vilken källa man går till, men ligger någonstans mellan 2,2 procent (EU-kommissionen) och 2,5 procent (OECD). Betydligt bättre än euroområdet och i linje med USA:s tillväxtsiffror.

IMF betonar att det inte handlar om en global recession utan snarare om en ny ekonomisk verklighet, där tillväxten blir mer begränsad, mer ojämnt fördelad och svårare att skapa. I detta nya tillstånd ökar betydelsen av innovation, teknikutveckling, produktivitet, kompetensförsörjning och förmågan att omsätta forskning till nya företag och nya marknader.

IMF:s biträdande forskningschef Petya Koeva Brooks menar att världsekonomin just nu påverkas av två starka krafter som drar åt olika håll. Å ena sidan ser vi följderna av energichocken efter kriget i Mellanöstern. Å andra sidan drivs investeringar och tillväxt av den snabba teknikutvecklingen, inte minst inom AI.

Det är alltså teknikutveckling och AI-investeringar som i allt högre grad avgör vilka ekonomier som växer och vilka som halkar efter. Det gör rapportens kanske mest anmärkningsvärda observation särskilt viktig för Europa: medan delar av världsekonomin fortsätter att dra nytta av ny teknik, investeringar och växande produktivitet fastnar euroområdet i en betydligt lägre tillväxttakt. Problemet för Europa är alltså inte i första hand konjunkturellt utan strukturellt.

Det är mot denna bakgrund som Europas pågående debatt om konkurrenskraft bör förstås och det är också därför EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen nästan maniskt fokuserar på konkurrenskraft och den inre marknaden. En starkare inre marknad, bättre tillgång till kapital, snabbare teknikutveckling och ökad innovationskraft är helt avgörande för att få Europa på banan igen. Jag har tidigare lyft Ursula von der Leyens ledarskap som föredömligt, och jag vill göra det igen. Krisinsikten och de nödvändiga politiska reformförslagen finns i Bryssel. Men är medlemsländerna redo? Tillräckligt modiga?

Nästa år är ett ovanligt viktigt valår i EU. Flera stora medlemsländer går till val, bland annat Frankrike, Polen, Spanien och Italien. De politiska företrädare som väljarna röstar fram kommer att ha stor inverkan på Europas framtid. EU:s långtidsbudget ska klubbas och säkerhetsläget är mycket bekymmersamt med krig i vårt absoluta närområde och ett oklart stöd från andra sidan Atlanten. Lägg därtill den ultrasnabba teknikutvecklingen som skapar en ny verklighet att förhålla sig till.

Redan i år är det val i Sverige - om bara 32 dagar. Väljarnas viktigaste frågor är i tur och ordning sjukvård, lag och ordning, skola och utbildning samt försvar. Det är kloka prioriteringar men förutsätter ett (betydande) ekonomiskt utrymme. Och det är där tillväxten kommer in. För att klara av att finansiera nödvändiga reformer – i Sverige och i EU – krävs en tillväxt som är betydligt starkare än de blygsamma 1,2 procenten som förutspås för unionen och de 2,2 för Sverige.

Som James Carville, den politiska strateg som förde Bill Clinton till presidentposten 1992, sade: ”It’s the economy, stupid!”

Om Sylvia Schwaag Serger

Sylvia Schwaag Serger är vd för IVA och professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Sylvia är en av Sveriges mest erfarna röster inom innovation, teknik och samhällsutveckling. Hon har en gedigen internationell bakgrund och är en efterfrågad expert i medier kring Sveriges konkurrenskraft, framtidens industri, AI, ekonomisk historia och Kina.

Vill du komma i kontakt med Sylvia Schwaag Serger så är du välkommen att kontakta IVAs pressansvarig per.andersson@iva.se, 072-071 39 73. 

Tidigare vd-ord: 

En gemensam framtidsberättelse. Vad kan vi lära av Victor Hugo och hans tankar om demokrati, frihet och folkligt självstyre? Om vikten av visioner? 

Staten som första kund. Jag tror att Sverige behöver prioritera och systematisera den del av innovationskedjan där det offentliga agerar första kund. I ett land som Sverige, som har en förhållandevis stor offentlig konsumtion, skulle detta vara särskilt betydelsefullt.

En ny Schumandeklaration? Europeiska ledare skulle tjäna på att förstå att den gamla ordningen är över. Det behöver inte betyda att man ska acceptera kaos eller the survival of the fittest, eller ge upp på demokratin.

Picking winners. Är det dags att reflektera över statens roll i teknikutvecklingen? På flera håll ser vi nu att staten tar en betydligt mer aktiv roll i att prioritera teknikområden, innovationsmiljöer och ekosystem, samtidigt som man låter marknadskrafterna jobba.

Vad kan vi lära av en romersk kejsare? Det finns sådant vi kan kontrollera och sådant vi inte kan kontrollera. Kinas tempo i teknikutvecklingen och USA:s politiska svängningar kan vi inte göra något åt. Men Sverige och Europa kan i allra högsta grad kontrollera sitt eget öde.

Ambitiösa Sverige? Jag tror att ”Ambitious Australia” är angeläget eftersom Sverige befinner sig i en liknande situation. Visserligen ser Australiens industri annorlunda ut jämfört med den svenska, men jag tror att både Sverige och Europa har lärdomar att dra från Ambitious Australia.