Diakonias rapport - vallöften om bistånd har inte infriats

Inför valet 2022 skickade Diakonia ut en enkät till alla riksdagskandidater och alla partiledare med frågor om biståndspolitiken. Enkätsvaren visade ett starkt stöd för principen att en procent av bruttonationalinkomsten, BNI, ska avsättas till internationellt bistånd. 68 procent av riksdagskandidaterna svarade ja på frågan om de ville ”lova att enbart rösta för en statsbudget som innebär att minst en procent av Sveriges bruttonationalinkomst avsätts till bistånd under hela mandatperioden.” Alla liberala riksdagskandidater gav ett sånt löfte, liksom en stor majoritet av Kristdemokraternas kandidater. Endast moderata riksdagskandidater svarade enhälligt nej på frågan. 

Även majoriteten av partiledarna uttryckte sitt stöd. KD:s Ebba Busch gick till och med så långt att hon sa sig ”vara en garant för enprocentsmålet”. Fyra år senare har principen om en procent till bistånd övergivits och biståndet kraftigt skurits ner. Både KD och L som gick till val på att försvara biståndet har i flera fall varit med och genomfört nedmonteringen.  

"Att regeringen valt att dra ner på biståndet är kontraproduktivt. En hungrig värld där demokratin backar är en otrygg värld. Biståndet bidrar till geopolitisk stabilitet genom att motverka fattigdom och förtryck. Att Sverige nu dragit ned på biståndet, skickar signaler långt utanför våra egna gränser och bidrar till att vårt internationella inflytande minskar. När kontakten med civilsamhället i länder försvinner, förlorar Sverige dessutom viktiga kunskapskällor", säger Mattias Brunander som är generalsekreterare på biståndsorganisationen Diakonia. 

Inför valet 2022 sa majoriteten av riksdagskandidaterna att de skulle stödja principerna om utvecklingseffektivitet, vilket innebär att biståndet ska utformas i nära samverkan med de länder och människor som berörs. På så sätt blir biståndet hållbart och effektivt. Men under mandatperioden har regeringens biståndspolitik i ökad utsträckning i stället betonat svenska intressen, framförallt när det gäller handel och migration.

"Att använda bistånd till inhemska mål, som exportstöd och migrationspolitiska insatser, har lett till att en stor del av biståndet har svag eller ingen koppling till biståndets mål som är att stötta människor som lever i fattigdom och förtryck", säger Mattias Brunander. 

Regeringen har helt avvecklat biståndet till 13 av världens fattigaste länder. Sverige bedriver nu bistånd i fler medelinkomstländer än i låginkomstländer.  

"Neddragningen i det svenska biståndet går på tvärs mot vad väljarna vill och med vad riksdagskandidaterna sa sig vilja före valet. Enligt opinionsundersökningar från biståndsmyndigheten Sida tycker 75 procent av svenskarna att det är viktigt att Sverige bidrar till utvecklingen i fattiga länder och biståndsviljan fortsätter att öka", säger Mattias Brunander som är generalsekreterare på biståndsorganisationen Diakonia. 

För mer information om rapporten kontakta pressansvarig.