DBT-färdighetsträning stärker stödet till utsatta ungdomar i Skaraborg

Det som började som ett pilotprojekt hösten 2023 har i dag blivit en viktig del av verksamhetens förstärkta öppenvård och håller nu på att formaliseras som en ordinarie vårdprocess.

– Vi såg att det fanns en grupp ungdomar som återkommande behövde vård, men där traditionella insatser inte alltid gav den effekt vi önskade. Då behövde vi ställa oss frågan om det verkligen var ungdomen som inte fungerade i behandlingen, eller om det var vi som behövde erbjuda något annat, säger Jurgita Jonsson, processledare vid BUP Skaraborg och leg. kurator med utbildning inom KBT och DBT.

Fokus på färdigheter i vardagen

Verksamheten riktar sig till ungdomar mellan 13 och 17 år som lever med omfattande självdestruktivitet, självskadebeteenden, suicidtankar eller andra svårigheter kopplade till känsloreglering. Målet är att ge konkreta verktyg för att hantera känslor, relationer och krissituationer.

Färdighetsträningen bygger på DBT-metodens fyra centrala områden: medveten närvaro, känsloreglering, krisöverlevnad och relationsfärdigheter.

– Ett självskadebeteende är sällan obegripligt. Ofta är det den bästa lösning en ungdom har hittat för att hantera ett överväldigande lidande. Vår uppgift är att erbjuda andra sätt att klara svåra situationer och hjälpa ungdomarna att bygga färdigheter som fungerar på lång sikt, säger Jurgita Jonsson.

En viktig del i arbetssättet är att ungdomarna kan bo kvar hemma och fortsätta gå i skolan under behandlingen. Den förstärkta öppenvården är tänkt att fungera som ett alternativ mellan traditionell öppenvård och heldygnsvård.

– För många ungdomar är det en stor vinst att kunna vara kvar i sin vardag. Att slippa avbrott i skolan, behålla kontakten med sina vänner och samtidigt få ett intensivt stöd gör stor skillnad, säger hon.

Samverkan med vuxenpsykiatrin

BUP Skaraborg erbjuder i dag DBT-färdighetsträning i grupp, men inte ett fullständigt DBT-program. Därför är samarbetet med vuxenpsykiatrins DBT-team i Falköping en central del av modellen.

Ungdomar från 16 års ålder som behöver ett mer omfattande behandlingsupplägg kan remitteras vidare till Falköping, där ett fullständigt DBT-program erbjuds.

– Det är viktigt att vara tydlig med vad vi erbjuder. Färdighetsträningen har god effekt och är evidensbaserad, men den är inte samma sak som fullständig DBT. Transparensen är viktig både för patienter, anhöriga och remittenter, säger Jurgita Jonsson.

Samarbetet omfattar också anhörigprogrammet Familjeband, som riktar sig till vårdnadshavare och andra närstående.

– Vi vet att ungdomar inte kan bära förändringsarbetet ensamma. När föräldrar och andra vuxna får kunskap om färdigheterna och hur de kan stötta ungdomen ökar möjligheterna att effekten håller i sig över tid, säger hon.

Lovande resultat

Sedan starten har 20 ungdomar genomgått behandlingen. Gruppen kännetecknas av en komplex problematik med flera samtidiga diagnoser, där en stor majoritet även har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Trots det visar uppföljningarna positiva resultat. Symtomen minskar hos de flesta deltagarna redan under behandlingstiden. Även behovet av akuta vårdkontakter och slutenvård har minskat.

– Det mest glädjande är att vi ser att många ungdomar får tillbaka en känsla av att förändring faktiskt är möjlig. Många kommer till oss med erfarenheten att ha provat mycket utan att det hjälpt tillräckligt. När de börjar lyckas använda färdigheterna i vardagen förändras ofta både självbilden och framtidstron, säger Jurgita Jonsson.

Samtidigt har arbetet lett till förändringar på organisationsnivå. Tydligare kriterier för vilka patienter som ska erbjudas förstärkt öppenvård håller på att införas, liksom gemensamma rutiner för uppföljning och samverkan.

Ett arbetssätt för framtiden

För Jurgita Jonsson handlar framgången inte bara om själva behandlingsmetoden utan också om den struktur som byggs runt den.

– Det mesta av förbättringsarbetet har faktiskt handlat om att systematisera sådant som redan fungerade. Det är kanske inte lika spektakulärt som att lansera något helt nytt, men det är det som gör att arbetet blir hållbart över tid, säger hon.

På längre sikt ser hon möjligheten att utveckla ett fullständigt DBT-team inom BUP Skaraborg, om behov och förutsättningar finns. Men fokus just nu ligger på att fortsätta utveckla den förstärkta öppenvården och sprida erfarenheterna till andra verksamheter.

– Vi har inte alla svar, men vi har ett arbetssätt som går att pröva, utvärdera och utveckla. Det viktigaste är att ungdomarna får rätt stöd vid rätt tidpunkt. När vi lyckas med det kan vi göra verklig skillnad i deras liv, säger Jurgita Jonsson.