Premiär för Magnus Krepper i klassiska komedin Tartuffe

- Molières intelligenta komedi från 1664 visar med humor och obarmhärtig skärpa hur lätt vi låter oss förföras av de som talar högst om sanning och dygd – och hur vi svårt det är att erkänna att vi blivit lurade. I en tid präglad av desinformation, moraliskt poserande och starka övertygelser tror jag att Tartuffe är mer aktuell än på länge, säger Eirik Stubø, regissör.

Om pjäsen

Den självgode bedragaren Tartuffe tar sig in i Orgons hem genom ett skickligt spel av religiös fromhet, självförnekelse och påstådd ödmjukhet. Med hjälp av moralisk utpressning och ett språk laddat med skuld och frälsning vinner han snabbt total auktoritet över husets herre.

Orgon låter Tartuffe styra familjens ekonomi, relationer och framtid – till och med dotterns giftermål. De som genomskådar hyckleriet tystas, förlöjligas eller bestraffas. Därmed skildrar pjäsen inte bara en individuell lögnare, utan ett helt maktsystem där rädsla, lydnad och falsk dygd ersätter förnuft och mänsklig omtanke.

Pjäsens historia

Tartuffe uruppfördes 1664 men väckte omedelbart våldsam kritik. Kyrkliga och konservativa kretsar uppfattade pjäsen som ett angrepp på religionen och lyckades få kungen att förbjuda den.

Först efter flera omarbetningar och kungligt stöd fick Molière tillåtelse att spela den offentligt 1669. Skandalen gjorde pjäsen till ett av teaterhistoriens tydligaste exempel på konst som utmanar makt – och som själv blir föremål för censur.

Sedan dess har Tartuffe förblivit en högst aktuell pjäs om manipulation, moral och maktmissbruk.

Om produktionen:

Översättning

Hans Alfredson

Allan Bergstrand

Bearbetning

Marie Lundquist

Bearbetning och regi

Eirik Stubø

Scenografi och kostym

Erlend Birkeland

Ljus

Ellen Ruge

Video

Emi Stahl

Mask

Johanna Ruben

Ensemble

Magnus Krepper

Marie Richardson

Helena af Sandeberg

Peter Andersson

Anneli Martini

Sten Ljunggren

Niklas Falk

Emil Almén

Natalie Minnevik

David Bengtsson

Bengt Braskered