Lång tid mellan måltider kopplas till snabbare utveckling av sjukdom hos äldre
20.8.2026 13:00:00 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Äldre personer som vanligtvis hade längre uppehåll mellan måltider utvecklade kroniska sjukdomar snabbare över tid än personer med kortare uppehåll. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Journal of Internal Medicine. Sambandet var tydligast bland personer som var 78 år eller äldre.

Intresset för fasta har ökat under senare år, men kunskapen om hur tiden mellan måltider påverkar hälsan hos äldre är fortfarande begränsad. I den nya studien undersökte forskarna om längden på det längsta dagliga uppehållet mellan måltider hängde samman med utvecklingen av kroniska sjukdomar över tid.
Forskarna använde data från den svenska studien Swedish National Study on Aging and Care in Kungsholmen (SNAC-K), som omfattar 2 981 personer i Stockholm som var 60 år eller äldre vid studiens start. Deltagarna följdes under upp till 15 år. Längden på uppehållen mellan måltider beräknades utifrån deltagarnas egna uppgifter om när de vanligtvis åt under ett dygn.
Samband för flera typer av sjukdomar
Längre uppehåll mellan måltider var kopplade till en snabbare utveckling av kroniska sjukdomar över tid. Särskilt personer vars längsta dagliga uppehåll mellan måltider var 14 till 24 timmar utvecklade kroniska sjukdomar snabbare än personer vars längsta uppehåll var 6 till 11,5 timmar. Sambandet sågs för det totala antalet kroniska sjukdomar samt för hjärt-kärlsjukdomar och neuropsykiatriska sjukdomar, men inte för sjukdomar i rörelseorganen.
– Mycket av forskningen om fasta har genomförts på yngre eller medelålders personer. Våra resultat tyder på att sambanden kan se annorlunda ut hos äldre, särskilt hos de allra äldsta, säger sisteförfattare Adrián Carballo Casla, postdoktor vid Aging Research Center, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet.
Forskarna betonar att studien inte kan avgöra orsak och verkan. Även om längre uppehåll mellan måltider var kopplade till snabbare utveckling av sjukdom kan studien inte fastställa om detta måltidsmönster bidrog till utfallet oberoende av andra faktorer.
Se studien för finansiering och eventuella intressekonflikter.
Publikation
“Habitual fasting duration and accelerated multimorbidity in older adults”, Luis Kalmbach, David Abbad-Gomez, Giorgi Beridze, Fernando Rodríguez-Artalejo, Davide Liborio Vetrano, Amaia Calderón-Larrañaga, Adrián Carballo-Casla, Journal of Internal Medicine, online 20 augusti 2026, doi: 10.1111/joim.70150
Nyckelord
Kontakter
Adrián Carballo Casla, postdoktorInstitutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet
Tel:+34 645 147 444adrian.carballo.casla@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder

Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Nya vägar inom cancerforskningen – möt forskarna16.11.2026 15:09:08 CET | Pressmeddelande
Välkommen till webbinariet "En dag för cancerforskning" på Karolinska Institutet den 19 november 2026. Under det populärvetenskapliga programmet presenteras spetsforskning inom cancerområdet under ledning av programledaren Sofia Wistam.
Evighetskemikalie stör tidig utveckling i stamcellsmodell16.11.2026 09:00:33 CET | Nyheter
Forskning som använder stamcellsbaserade modeller av tidig mänsklig utveckling tyder på att PFOS, ett långlivat ämne som tillhör PFAS-gruppen, kan störa processer som är avgörande för den tidiga utvecklingen av könsceller och embryon. Detta framgår av en studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Human Reproduction Open.
Opioidanvändning kan bli långvarig efter operation10.11.2026 17:20:49 CET | Nyheter
Runt 7 000 patienter per år i Sverige som inte tidigare använt opioider fortsätter att hämta ut läkemedlen flera månader efter en operation, vilket ökar risk för beroende, enligt en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet. Avhandlingen visar också att mängden opioider efter större kirurgi kan minskas.
Två nyupptäckta proteinformer kan vara viktiga vid alzheimer9.11.2026 11:34:12 CET | Nyheter
Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har identifierat två tidigare okända former av proteinet beta-amyloid som kan bidra till utvecklingen av Alzheimers sjukdom. I studien, som publiceras i Nature Communications, visar forskarna också att ett protein som de tidigare upptäckt kan motverka bildandet av de skadliga formerna, vilket pekar på en möjlig ny behandlingsstrategi mot alzheimer.
Alzheimer hos yngre: hjärnavbildning visar snabbare inlagring av tauprotein5.11.2026 11:25:54 CET | Nyheter
Tau, ett protein som bildar sjukliga ansamlingar vid Alzheimers sjukdom, lagras in mer än dubbelt så snabbt och i större delar av hjärnan hos yngre patienter än hos äldre. Detta framgår i en studie, publicerad i Science Translational Medicine av forskare vid Karolinska Institutet och University of California, San Fransisco. Resultaten understryker vikten av tidigare diagnos och tillgång till avancerad hjärnavbildning.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum