Lång tid mellan måltider kopplas till snabbare utveckling av sjukdom hos äldre
20.8.2026 13:00:00 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Äldre personer som vanligtvis hade längre uppehåll mellan måltider utvecklade kroniska sjukdomar snabbare över tid än personer med kortare uppehåll. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Journal of Internal Medicine. Sambandet var tydligast bland personer som var 78 år eller äldre.
Intresset för fasta har ökat under senare år, men kunskapen om hur tiden mellan måltider påverkar hälsan hos äldre är fortfarande begränsad. I den nya studien undersökte forskarna om längden på det längsta dagliga uppehållet mellan måltider hängde samman med utvecklingen av kroniska sjukdomar över tid.
Forskarna använde data från den svenska studien Swedish National Study on Aging and Care in Kungsholmen (SNAC-K), som omfattar 2 981 personer i Stockholm som var 60 år eller äldre vid studiens start. Deltagarna följdes under upp till 15 år. Längden på uppehållen mellan måltider beräknades utifrån deltagarnas egna uppgifter om när de vanligtvis åt under ett dygn.
Samband för flera typer av sjukdomar
Längre uppehåll mellan måltider var kopplade till en snabbare utveckling av kroniska sjukdomar över tid. Särskilt personer vars längsta dagliga uppehåll mellan måltider var 14 till 24 timmar utvecklade kroniska sjukdomar snabbare än personer vars längsta uppehåll var 6 till 11,5 timmar. Sambandet sågs för det totala antalet kroniska sjukdomar samt för hjärt-kärlsjukdomar och neuropsykiatriska sjukdomar, men inte för sjukdomar i rörelseorganen.
– Mycket av forskningen om fasta har genomförts på yngre eller medelålders personer. Våra resultat tyder på att sambanden kan se annorlunda ut hos äldre, särskilt hos de allra äldsta, säger sisteförfattare Adrián Carballo Casla, postdoktor vid Aging Research Center, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet.
Forskarna betonar att studien inte kan avgöra orsak och verkan. Även om längre uppehåll mellan måltider var kopplade till snabbare utveckling av sjukdom kan studien inte fastställa om detta måltidsmönster bidrog till utfallet oberoende av andra faktorer.
Se studien för finansiering och eventuella intressekonflikter.
Publikation
“Habitual fasting duration and accelerated multimorbidity in older adults”, Luis Kalmbach, David Abbad-Gomez, Giorgi Beridze, Fernando Rodríguez-Artalejo, Davide Liborio Vetrano, Amaia Calderón-Larrañaga, Adrián Carballo-Casla, Journal of Internal Medicine, online 20 augusti 2026, doi: 10.1111/joim.70150
Nyckelord
Kontakter
Adrián Carballo Casla, postdoktorInstitutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet
Tel:+34 645 147 444adrian.carballo.casla@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder
Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Liknande återhämtning efter robotassisterad och öppen kirurgi vid livmoderhalscancer8.10.2026 12:35:23 CEST | Nyheter
Robotassisterad kirurgi vid tidig livmoderhalscancer var förknippad med färre komplikationer under själva operationen än öppen kirurgi, men skillnaden bestod framför allt av mindre allvarliga händelser. Detta ledde inte till färre komplikationer efter operationen eller till en bättre övergripande återhämtning. Det visar den första publikationen från den internationella randomiserade RACC-studien. Resultaten publiceras i JAMA Surgery.
Tvillingstudie nyanserar bilden av skärmtid och psykisk ohälsa8.10.2026 11:00:00 CEST | Pressmeddelande
Gemensamma familjefaktorer som gener och uppväxtmiljö kan sannolikt förklara en stor del av sambandet mellan hög skärmanvändning och psykisk ohälsa hos unga. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Nature Human Behaviour.
De ska forma framtidens medicinska kunskap8.10.2026 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
I dag installeras 21 nya professorer vid Karolinska Institutet, som är Sveriges enda medicinska universitet. Årets installandi representerar ett brett spektrum av forskningsområden, från embryonala stamceller och tumörbiologi till hälsopsykologi, globala hälsosystem och läkemedelsepidemiologi. Som professorer får de ett särskilt ansvar för att utveckla forskning och utbildning samt bidra med ny kunskap till samhället.
HPV-vaccinerade kvinnor hade lägre risk att föda för tidigt8.10.2026 00:30:00 CEST | Pressmeddelande
HPV-vaccinets fördelar kan sträcka sig längre än skyddet mot cancer. I en studie publicerad i The BMJ såg forskare vid Karolinska Institutet att kvinnor som vaccinerats mot HPV hade lägre risk för flera graviditets- och förlossningskomplikationer, särskilt att föda för tidigt.
Ekonomisk utsatthet i barndomen kopplas till åderförkalkning senare i livet7.10.2026 16:01:04 CEST | Nyhetsbrev
Personer som växte upp i familjer med låga inkomster löper högre risk att utveckla åderförkalkning i hjärtats kranskärl senare i livet. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of the American Heart Association. Sambandet kvarstod även efter att forskarna tagit hänsyn till levnadsvanor och andra riskfaktorer.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum