Tarmbakterier omvandlar nitrat och järn i kosten till skyddande molekyler

Nitrat finns naturligt i många grönsaker, särskilt rödbetor och bladgrönsaker som spenat, ruccola och sallad. Icke-hemjärn – den form av järn som finns i växtbaserade livsmedel som bönor, fullkorn och gröna grönsaker – förekommer också naturligt i kosten. Forskarna visar att bakterier i tarmen kan omvandla nitrat och icke-hemjärn från maten till så kallade dinitrosyljärnkomplex (DNIC), som tas upp av kroppen och transporteras till olika organ, framför allt levern och njurarna.

Studien bygger på experiment med möss, celler, bakterier och mänskliga prover. Med hjälp av avancerade analysmetoder kunde forskarna identifiera DNIC i olika vävnader och visade att dessa molekyler helt saknas hos bakteriefria möss, vilket tyder på att tarmfloran är avgörande för bildningen.

– Våra resultat visar att tarmbakterier kan omvandla komponenter i maten till biologiskt aktiva molekyler som påverkar viktiga funktioner i kroppen, säger försteförfattare Andrei L. Kleschyov, senior forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.

När forskarna ökade nivåerna av DNIC, antingen genom kosttillskott med nitrat och järn eller genom att tillföra syntetiskt framställda DNIC, förbättrades flera hälsomarkörer i en djurmodell för hjärt‑kärl- och ämnesomsättningssjukdom.

– Bland annat sågs lägre blodtryck och förbättrad kärlfunktion, bättre blodsockerkontroll samt mindre fettinlagring i levern. Resultaten bidrar till att förklara varför en kost rik på grönsaker, som innehåller både nitrat och järn, är kopplad till lägre risk för flera sjukdomar, säger Mattias Carlström, professor i kardiorenal fysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet och en av de delade sisteförfattarna till studien.

Resultaten pekar på en hittills okänd mekanism där en specifik kost i samspel med vissa tarmbakterier kan främja hälsan, enligt forskarna. Samtidigt betonar de att studien till stor del bygger på experimentella modeller och att mer forskning behövs för att klarlägga hur processen fungerar hos människor.

Nästa steg är att utveckla metoder för att mäta DNIC hos människor och att undersöka hur dessa molekyler bildas, transporteras i kroppen och påverkar olika fysiologiska funktioner. Forskarna vill också studera om kost eller förändringar i tarmfloran kan användas för att påverka nivåerna av DNIC och därigenom förebygga sjukdom.

Studien har genomförts i samarbete med University Medical Center Hamburg‑Eppendorf och Johannes Gutenberg University Medical Center Mainz i Tyskland. Forskningen har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet, Hjärt‑Lungfonden, Novo Nordisk fonden, Europeiska forskningsrådet (ERC), Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Diabetes Wellness Sverige och Karolinska Institutet. Forskarna uppger att de inte har några intressekonflikter.

Publikation

”Gut microbiota generate dinitrosyl iron complexes with cardiometabolic benefits”, Andrei L. Kleschyov, Miho Shimari, Ariela Maína Boeder, Tomas A. Schiffer, Sander van Riet, Gianluigi Pironti, Nadja I Bork, Alexander Rotmann, Zhengbing Zhuge, Drielle D. Guimarães, Gaia Picozzi, Chiara H. Moretti, Lucas R.R.A. Carvalho, Carina Nihlén, Ellen I. Closs, Viacheslav, O. Nikolaev, Magnus Ingelman-Sundberg, Eddie Weitzberg, Jon O. Lundberg, Mattias Carlström, Cell, online 19 augusti 2026, doi: 10.1016/j.cell.2026.07.055.