Ny rapport: Tre skattesänkningar med hög självfinansiering

Svensk tillväxt väntas bromsa under andra halvan av nästa mandatperiod samtidigt som arbetslösheten förblir hög. I den nya rapporten pekar Företagarna därför ut tre skattesänkningar som bör prioriteras för att stärka jobbskapandet, investeringarna och Sveriges konkurrenskraft.

– Sverige kan inte beskatta sig till högre tillväxt. När arbetslösheten är hög och den långsiktiga tillväxten låg måste det bli billigare att anställa, mer lönsamt att arbeta och mer attraktivt att investera. De här reformerna riktar in sig på precis de problem som håller tillbaka svensk ekonomi, säger Karl Ernlund, chefsekonom på Företagarna.

Företagarna föreslår tre reformer

Avskaffa den statliga inkomstskatten

Reformen genomförs i två steg. Först höjs skiktgränsen och skattesatsen halveras till 10 procent. Därefter avskaffas skatten helt. Syftet är att stärka drivkrafterna för arbete, utbildning och företagande samt förenkla skattesystemet.

Sänk skatten på att anställa

Nedsättningen av arbetsgivaravgiften för de första två anställda utökas till de första tio. På längre sikt bör den allmänna löneavgiften sänkas stegvis med målet att avskaffa den. Det minskar kostnaden för att skapa jobb i små och växande företag.

Sänk bolagsskatten till 18 procent

Sveriges bolagsskatt är i dag 20,6 procent. Företagarna vill sänka den till 18 procent för att stärka investeringsviljan och Sveriges konkurrenskraft när andra länder, däribland Finland, sänker sina skattesatser.

Skattesänkningar är inte bara en kostnad

Den statiska kostnaden för de tre reformerna beräknas till cirka 94 miljarder kronor. Men en statisk kalkyl fångar inte att lägre skatter kan leda till fler arbetade timmar, nya jobb, större investeringar och lägre kostnader för offentliga ersättningar. Utifrån tillgänglig forskning beräknar Företagarna den sammantagna självfinansieringsgraden till 35–83 procent.

– Att sätta prislappen 94 miljarder på reformerna och sedan sluta räkna är missvisande. Skatter förändrar människors och företags beteenden. När fler arbetar, anställer och investerar kommer en betydande del av pengarna tillbaka till det offentliga. Resten kan finansieras genom att växla ineffektiva företagsstöd mot lägre skatt, säger Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna.

Staten delar varje år ut företagsstöd i storleksordningen 110–120 miljarder kronor. I en undersökning bland Företagarnas medlemmar 2025 svarade åtta av tio att de föredrar sänkta skatter framför företagsstöd. Konjunkturinstitutet bedömer samtidigt att reformutrymmet under nästa mandatperiod är nästan 100 miljarder kronor. Företagarna bedömer därför att reformerna är genomförbara genom en kombination av självfinansiering, minskade företagsstöd och det kommande reformutrymmet.