Färre rutinprover sparar tid och minskar patienternas oro

Bakgrunden är att många prover tas slentrianmässigt utan att bidra till diagnos. Det kan leda till svårtolkade provsvar, särskilt för mindre erfarna läkare, och i förlängningen mer administration och ytterligare undersökningar.

Mer osäkerhet än nytta

– Provtagningar som inte tydligt bidrar till en diagnos riskerar att skapa mer osäkerhet än nytta. Det kan generera fler frågor än svar, säger Maarten Buimer, gynekolog vid Kvinnokliniken.

Arbetet har drivits av en tvärprofessionell grupp bestående av läkare, barnmorska, sjuksköterska, medicinsk sekreterare och verksamhetschef. Genom gemensamma diskussioner identifierades snabbt 24 möjliga utvecklingsområden. Gruppen valde att fokusera på minskad provtagning, eftersom det bedömdes ge störst effekt i hela vårdkedjan.

Tidiga positiva tecken

– Vi såg tidigt att minskad provtagning kan ge positiva effekter både för patienterna och för verksamheten i stort, säger Maarten Buimer.

För patienterna innebär förändringen minskad oro och lägre risk för onödiga medicinska åtgärder, samtidigt som patientsäkerheten bibehålls. För vårdpersonalen har arbetet lett till mindre administration och färre moment kopplade till hantering av provsvar.

– Det här frigör tid och resurser som istället kan användas där de verkligen gör nytta, säger Maarten Buimer.

Satsningen visar att enkla förändringar i vardagliga rutiner kan få stor betydelse – både för vårdens effektivitet och för patienternas upplevelse.