Ny rapport: Barn påverkas negativt av inomhusmiljön – svenska hushåll vill se statligt ansvar

Nästan vart femte hushåll med barn (17 procent) uppger att barnen har upplevt konkreta besvär kopplade till hemmiljön, enligt en Sifo-undersökning genomförd av Verian på uppdrag av VELUX. Det handlar bland annat om allergiska besvär, återkommande hosta eller luftvägsproblem. Samtidigt känner mer än var fjärde (28 procent) oro för att inomhusmiljön kan påverka barnens hälsa negativt. 

– Dålig ventilation och bristande luftkvalitet i hemmet kan få tydliga konsekvenser för hälsan. Vi ser ofta förvärrade astmabesvär, irritation i ögon och luftvägar, hosta och en allmän påverkan på hur man mår. När barn utsätts tidigt ökar risken för att utveckla både astma och allergier, säger Christer Janson, professor och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. 

Ekonomin och möjligheten att påverka sätter gränser 

Trots att inomhusmiljön kan påverka barns hälsa är det långt ifrån alla som agerar. Bland hushåll med barn uppger var sjätte (16 procent) att de någon gång har avstått från att förbättra inomhusmiljön – trots att de vet att den påverkat barnen negativt. Sju procent anger ekonomiska skäl, medan sex procent uppger att de saknar möjlighet att påverka sitt boende.  

Undersökningen visar att möjligheten att skapa ett hälsosamt hem ofta avgörs av ekonomin. En stor majoritet av svenskarna (72 procent) ser inomhusmiljön som en ekonomisk fråga, och nästan hälften (45 procent) vill att staten eller kommunen tar ett större ansvar. 

– Alla har inte samma möjligheter att skapa ett hälsosamt hem. För många avgör ekonomi och boendeform vilka problem som går att åtgärda och vilka man tvingas leva med. Samtidigt visar vår rapport att kunskapen om hur inomhusmiljön påverkar hälsan fortfarande är låg. När barns hälsa påverkas av faktorer som familjer själva har begränsad kontroll över kan ansvaret inte läggas på individen ensam, säger Lars Petersson, vd på VELUX. 

Vad gör föräldrar för att förbättra hemmiljön? (Bland hushåll med barn) 

1. Försökt reglera temperaturen – 25 procent 
2. Förbättrat ventilationen (t.ex. vädring, ventiler, fläkt) – 18 procent 
3. Köpt särskilda produkter för att förbättra inomhusmiljön – 12 procent 
4. Kontaktat hyresvärd eller bostadsrättsförening – 8 procent 
5. Åtgärdat eller försökt åtgärda fukt eller mögel – 5 procent 
6. Undvikit vissa rum i bostaden – 2 procent 
7. Velat vidta åtgärder men haft begränsade möjligheter – 2 procent