Vissa grupper av politiker påverkas mer av utsatthet och oro för brott

I en ny kortanalys har Brå undersökt konsekvenser av utsatthet för brott eller oro för att utsättas för brott bland olika grupper av förtroendevalda, baserad på Politikernas trygghetsundersökning (PTU) 2025.

Förtroendevalda med utländsk bakgrund uppger att utsatthet eller oro för brott påverkar dem i större utsträckning än de med svensk bakgrund. Till exempel uppger kvinnor med utländsk bakgrund i mer än dubbelt så stor utsträckning som kvinnor med svensk bakgrund att de, som en konsekvens av utsatthet eller oro, har lämnat ett specifikt politiskt uppdrag (5,6 procent, respektive 2,7 procent). Bland män är andelen 3,9 procent, respektive 2,3 procent.

– Ur ett demokratiskt perspektiv är det särskilt problematiskt att politikergrupper som redan är underrepresenterade i förhållande till sin befolkningsmängd samtidigt påverkas mer av utsatthet och oro i samband med sina förtroendeuppdrag, säger Hilma Gustafsson, utredare på Brå.

Inom Miljöpartiet uppger 8,3 procent av både kvinnliga och manliga förtroendevalda att utsatthet eller oro för brott har lett till faktiska konsekvenser för det politiska uppdraget. Det kan vara att man har lämnat ett uppdrag eller fattat ett annat beslut. Bland förtroendevalda för Sverigedemokraterna är andelen 8,6 procent bland kvinnor och 6,8 procent bland män. Inom de andra partierna ligger andelen mellan 2 och 7 procent.

Att påverkas av utsatthet eller oro för brott är också vanligare bland kvinnliga förtroendevalda som verkar i kommunernas och regionernas hälso- och sjukvårdsnämnder samt utbildningsnämnder, där andelen kvinnor som uppger en faktisk påverkan i sitt uppdrag är 11,2 procent, respektive 8,6 procent. Bland män är andelen 6,1 procent, respektive 6,4 procent.

Inom samtliga grupper är självcensur den vanligaste konsekvensen av utsatthet eller oro för brott. Detta är särskilt utbrett bland yngre förtroendevalda, i synnerhet bland yngre kvinnor, och bland kvinnliga förtroendevalda i riksdagen. Över hälften (52,1 procent) av kvinnliga förtroendevalda som är 29 år eller yngre uppger att de har undvikit att engagera sig eller uttala sig i en specifik fråga, jämfört med 23,6 procent bland män i samma åldersgrupp. Vidare har nästan sex av tio (57,2 procent) kvinnliga riksdagspolitiker begränsat sin aktivitet på sociala medier på grund av utsatthet eller oro för brott. Bland manliga riksdagspolitiker är den andelen 36,9 procent.

– Om förtroendevalda väljer att begränsa sitt engagemang i offentliga forum kan det minska dialogen mellan väljare och politiker, och leda till att färre perspektiv kommer till uttryck i det offentliga samtalet, säger Hilma Gustafsson.

Fakta
Undersökningen baseras på data från Politikernas trygghetsundersökning (PTU) 2025 som är en totalundersökning där samtliga ordinarie ledamöter i kommun- och regionfullmäktige och riksdagen ingår. PTU beskriver politikernas utsatthet för trakasserier, hot, våld, skadegörelse och stöld i deras egenskap av förtroendevalda. PTU mäter också konsekvenser av utsatthet för brott eller oro för att utsättas för brott bland förtroendevalda. Referensperioden för PTU 2025 är kalenderåret 2024.

Kontakt

• Hilma Gustafsson, utredare, 08-518 32 444, hilma.gustafsson@bra.se
• Stefanie Luthman, utredare, 08-518 32 405, stefanie.luthman@bra.se