Majoritet tror att kommunen är dåligt rustad för extremväder – glapp mellan risker och klimatanpassning i Västmanlands län

– Klimatriskerna har blivit politikens blinda fläck, trots sommarens torka och bränder i Europa som visat hur katastrofala följderna kan bli. Även i Sverige växer riskerna. Många människor är oroliga men saknar tilltro till den kommunala beredskapen. Och det finns fog för den oron, säger Therese Svanström, ordförande för TCO.

I rapporten Klimatrisker hotar Sveriges beredskap presenterar TCO bland annat en Novusundersökning bland yrkesverksamma tjänstemän. Den visar att 91 procent oroar sig i någon grad för att klimatförändringarna ska leda till extremväder och naturolyckor i Sverige redan i år.

Samtidigt svarar 55 procent att de tror att kommunen där de bor är ganska eller mycket dåligt rustad att hantera klimatrelaterade händelser.

Västmanland: stora risker – kommunerna har kommit olika långt

I rapporten presenterar TCO även en nationell genomgång av länsstyrelsernas analyser av klimatrelaterade påfrestningar och kommunernas klimatanpassningsarbete.

Skogsbranden i Västmanland 2014 lyfts i länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys som ett tydligt exempel på hur extrema väderförhållanden kan få omfattande konsekvenser för människor, egendom och samhällsviktiga funktioner. Värmeböljor, skogsbränder, skyfall och höga flöden är återkommande klimathändelser i länet, som också bedöms vara särskilt sårbart för översvämningar till följd av skyfall och snösmältning.

Samtidigt visar TCO:s rapport ett glapp mellan risker i länet och kommunernas arbete med klimatanpassning. Västerås har kommit långt i klimatanpassningsarbetet, samtidigt som Sala och Skinnskatteberg uppnår betydligt lägre poäng i den kartläggning från Svensk Försäkring/IVL som TCO utgått ifrån.

Länsstyrelsen i Västmanland betonar behovet av klimatanpassning för att minska samhällets sårbarhet.

– Extremväder får stora konsekvenser för människor, företag och samhällsviktiga funktioner. Det räcker inte att riskerna är kända. Kommuner och myndigheter måste också ha resurser och kapacitet att omsätta kunskapen i konkreta åtgärder. Klimatanpassning måste vara en självklar del av den civila beredskapen och staten behöver ta ett tydligare ansvar för finansieringen, säger Therese Svanström.

TCO:s reformer

• Ett samlat helhetsgrepp där klimatanpassning och civil beredskap integreras för att klara flera samtidiga chocker och kriser – ett Shockproof Sverige.
• Ett tydligare statligt helhetsgrepp kring ansvarsfördelning, kapacitet och finansiering.
• En nationell strategi för kompetensförsörjning och stärkt lokal kapacitet.