Majoritet tror att kommunen är dåligt rustad för extremväder – nationellt riskområde i Västerbotten

– Klimatriskerna har blivit politikens blinda fläck, trots sommarens torka och bränder i Europa som visat hur katastrofala följderna kan bli. Många människor är oroliga men saknar tilltro till den kommunala beredskapen. Och det finns fog för den oron i Västerbotten, säger Therese Svanström, ordförande för TCO.

I rapporten Klimatrisker hotar Sveriges beredskap presenterar TCO dels en Novusundersökning bland yrkesverksamma tjänstemän, dels en nationell genomgång av länsstyrelsernas analyser av klimatrelaterade påfrestningar och kommunernas klimatanpassningsarbete.

Novusundersökningen visar att 91 procent oroar sig i någon grad för att klimatförändringarna ska leda till extremväder och naturolyckor i Sverige redan i år. Samtidigt svarar 55 procent att de tror att kommunen där de bor är ganska eller mycket dåligt rustad att hantera klimatrelaterade händelser.

Västerbotten: nationellt riskområde för bland annat ras och skred
I rapporten presenterar TCO en nationell genomgång av länsstyrelsernas analyser av klimatrelaterade påfrestningar och kommunernas klimatanpassningsarbete.

Mellersta Norrlandskusten är utpekat som nationellt riskområde för ras, skred och erosion. I Västerbotten väntas klimatförändringarna öka risken för översvämningar, höga flöden, ras, skred och erosion. Som aktuellt exempel lyfter länsstyrelsen att översvämningar 2020 orsakade stora skador i länet.

Störningar i transporter, elektroniska kommunikationer och elförsörjning kan få stora konsekvenser i ett län med långa avstånd och gles befolkning. Länsstyrelsen betonar därför behovet av klimatanpassning och robust infrastruktur för att stärka samhällets motståndskraft.

Storuman, Skellefteå och Umeå har kommit relativt långt i klimatanpassningsarbetet, samtidigt som det saknas uppgifter från flera kommuner.

– Det räcker inte att riskerna är kända. Kommuner och myndigheter måste också ha resurser och kapacitet att omsätta kunskapen i konkreta åtgärder. Klimatanpassning måste vara en självklar del av den civila beredskapen och staten behöver ta tydligare ansvar för finansieringen, säger Therese Svanström.

TCO:s reformer

• Ett samlat helhetsgrepp där klimatanpassning och civil beredskap integreras för att klara flera samtidiga chocker och kriser – ett Shockproof Sverige.
• Ett tydligare statligt helhetsgrepp kring ansvarsfördelning, kapacitet och finansiering.
• En nationell strategi för kompetensförsörjning och stärkt lokal kapacitet.