Majoritet tror att kommunen är dåligt rustad för extremväder – glapp mellan risker och klimatanpassning i Stockholms län

– Klimatriskerna har blivit politikens blinda fläck, trots sommarens torka och bränder i Europa som visat hur katastrofala följderna kan bli. Även i Sverige växer riskerna. Många människor är oroliga men saknar tilltro till den kommunala beredskapen. Och det finns fog för den oron, säger Therese Svanström, ordförande för TCO.

I rapporten Klimatrisker hotar Sveriges beredskap presenterar TCO bland annat en Novusundersökning bland yrkesverksamma tjänstemän. Den visar att 91 procent oroar sig i någon grad för att klimatförändringarna ska leda till extremväder och naturolyckor i Sverige redan i år.

Samtidigt svarar 55 procent att de tror att kommunen där de bor är ganska eller mycket dåligt rustad att hantera klimatrelaterade händelser.

Stockholm: stora risker – kommunerna har kommit olika långt

I rapporten presenterar TCO även en nationell genomgång av länsstyrelsernas analyser av klimatrelaterade påfrestningar och kommunernas klimatanpassningsarbete.

Mälardalen-Stockholm är ett nationellt riskområde för ras, skred, erosion och översvämningar kopplade till klimatförändringar. Stockholm bedöms också vara en tätort med betydande översvämningsrisk. Länet rymmer samtidigt många samhällsviktiga verksamheter och transportanläggningar, och klimatrelaterade störningar kan få konsekvenser långt utanför de direkt drabbade områdena.

Samtidigt visar TCO:s rapport ett glapp mellan risker i länet och kommunernas arbete med klimatanpassning. Stockholms stad, Botkyrka och Danderyd har kommit långt i klimatanpassningsarbetet, samtidigt som exempelvis Salem uppnår betydligt lägre poäng i den kartläggning från Svensk Försäkring/IVL som vi utgått ifrån.

Länsstyrelsen i Stockholm beskriver att klimatanpassning behöver integreras med krisberedskap och civilt försvar för att stärka samhällets robusthet inför framtida klimatrelaterade störningar.

– Extremväder får stora konsekvenser för människor, företag och samhällsviktiga funktioner. Det räcker inte att riskerna är kända. Kommuner och myndigheter måste också ha resurser och kapacitet att omsätta kunskapen i konkreta åtgärder. Klimatanpassning måste vara en självklar del av den civila beredskapen och staten behöver ta ett tydligare ansvar för finansieringen, säger Therese Svanström.

TCO:s reformer

• Ett samlat helhetsgrepp där klimatanpassning och civil beredskap integreras för att klara flera samtidiga chocker och kriser – ett Shockproof Sverige.
• Ett tydligare statligt helhetsgrepp kring ansvarsfördelning, kapacitet och finansiering.
• En nationell strategi för kompetensförsörjning och stärkt lokal kapacitet.