Majoritet tror att kommunen är dåligt rustad för extremväder – glapp mellan risker och klimatanpassning i Kronoberg

– Klimatriskerna har blivit politikens blinda fläck, trots sommarens torka och bränder i Europa som visat hur katastrofala följderna kan bli. Även i Sverige växer riskerna. Många människor är oroliga men saknar tilltro till den kommunala beredskapen. Och det finns fog för den oron, säger Therese Svanström, ordförande för TCO.

I rapporten Klimatrisker hotar Sveriges beredskap presenterar TCO bland annat en Novusundersökning bland yrkesverksamma tjänstemän. Den visar att 91 procent oroar sig i någon grad för att klimatförändringarna ska leda till extremväder och naturolyckor i Sverige redan i år.

Samtidigt svarar 55 procent att de tror att kommunen där de bor är ganska eller mycket dåligt rustad att hantera klimatrelaterade händelser.

Kronoberg: stora risker – kommunerna har kommit olika långt

I rapporten presenterar TCO även en nationell genomgång av länsstyrelsernas analyser av klimatrelaterade påfrestningar och kommunernas klimatanpassningsarbete.

Kronobergs län har redan drabbats av flera naturolyckor och extrema väderhändelser kopplade till klimatet. Länsstyrelsen lyfter bland annat stormen Gudrun 2005, höga flöden i Lagan och Mörrumsån 2020, samt återkommande värmeböljor och torka.

Samtidigt visar TCO:s rapport ett glapp mellan risker i länet och kommunernas arbete med klimatanpassning. Växjö har kommit relativt långt i klimatanpassningsarbetet, samtidigt som exempelvis Uppvidinge och Lessebo uppnår lägre poäng i den kartläggning från Svensk Försäkring/IVL som vi utgått ifrån.

Länsstyrelsen i Kronoberg beskriver att klimatrelaterade kriser kan inträffa samtidigt som andra samhällskriser. För att skapa ett robust samhälle behöver därför beredskapsplaneringen ta hänsyn till ett förändrat klimat.

– Extremväder får stora konsekvenser för människor, företag och samhällsviktiga funktioner. Det räcker inte att riskerna är kända. Kommuner och myndigheter måste också ha resurser och kapacitet att omsätta kunskapen i konkreta åtgärder. Klimatanpassning måste vara en självklar del av den civila beredskapen och staten behöver ta ett tydligare ansvar för finansieringen, säger Therese Svanström.

TCO:s reformer

• Ett samlat helhetsgrepp där klimatanpassning och civil beredskap integreras för att klara flera samtidiga chocker och kriser – ett Shockproof Sverige.
• Ett tydligare statligt helhetsgrepp kring ansvarsfördelning, kapacitet och finansiering.
• En nationell strategi för kompetensförsörjning och stärkt lokal kapacitet.