Stängningen av Hormuzsundet – så bör Sverige agera

– Investeringar i fossilfri teknik och tullättnader för fossilfri energi kan göra det lättare att ersätta varor vars tillgång påverkas av stängningen av Hormuzsundet. På så sätt minskas beroendet av instabila marknader. För att främja innovation och ökad produktion behöver svenska och europeiska företag också bättre tillgång till riskkapital, säger Alexander Dannerhäll, utredare vid Kommerskollegium.

Analysen föreslår en rad handelspolitiska åtgärder om Hormuzsundet skulle förbli stängt eller stängas på nytt. Det handlar om alternativa transportkorridorer, strategiska reserver, möjlighet att ersätta varor och bättre förutsättningar för företag att importera från fler leverantörer.

– EU bör också slutföra pågående förhandlingar om frihandelsavtal för att sänka fler tullar, stärka handelsrelationer med nya partner och minska risken för handelshinder, exportrestriktioner och exportskatter. Det skulle underlätta för företag vid import av insatsvaror som behövs i den egna produktionen, säger Alexander Dannerhäll.

Det behövs också bättre kunskap om internationella varutransportflöden och om vilka transportnoder som har särskilt betydelse för Sveriges försörjning. Krisen har även visat hur transportnoder kan användas som politiska maktmedel. 

– Stängningen av Hormuzsundet har synliggjort sårbarheter i globala värdekedjor och strategiskt viktiga transportnoder vid kriser. Det handlar om indirekta konsekvenser för Sveriges försörjning som högre energipriser, störningar i transporterna och minskad tillgång till viktiga insatsvaror, säger Alexander Dannerhäll.