Vi behöver humaniora för att förstå framtiden

I en tid präglad av AI-utveckling, klimatförändringar och geopolitisk osäkerhet blir förståelsen för mänskliga beteenden, historiska erfarenheter och demokratiska processer lika viktig som den tekniska utvecklingen i sig.

Sverige står sig starkt i den internationella konkurrensen inom humanistisk forskning. Det ger oss ett gott utgångsläge för att förstå och hantera vår tids stora samhällsförändringar.

De senaste åren har Vetenskapsrådet öppnat en rad utlysningar som riktat sig till forskare från samtliga ämnesområden. Aldrig tidigare har så stora medel kunnat sökas inom utlysningar där forskare oavsett disciplin konkurrerar på lika villkor. Humanistisk forskning hävdar sig väl i denna konkurrens och tar en betydande andel av de medel som vi fördelar i öppna utlysningar.

• I utlysningen bidrag för att rekrytera internationella gästforskare 2025 gick närmare 20 procent till humaniora.
• I satsningen på excellenscenter 2022 gick drygt 25 procent till humaniora.
• I den tvärvetenskapliga utlysningen 2021 gick 18 procent av medlen till humaniora.

Samtidigt kan humanioras betydelse ibland vara svår att synliggöra eftersom resultaten sällan mäts i patent, produkter eller tekniska genombrott. Det kan leda till att ämnesområdet felaktigt uppfattas som mindre relevant.

Men det är i mötet mellan teknik, kultur och samhälle som många av framtidens avgörande frågor uppstår. Framtidens samhälle kommer att byggas med hjälp av ny teknik, men det kommer att formas av människor. Just därför kräver Vetenskapsrådet och Vinnova, inom satsningen på excellenskluster för banbrytande teknik, att varje kluster integrerar forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Det ger Sverige goda förutsättningar att möta framtidens utmaningar.

Katarina Bjelke, generaldirektör på Vetenskapsrådet