Umeå universitet

Nyanserar bilden av LCHF och hjärthälsa

2.9.2026 14:04:47 CEST | Umeå universitet | Pressmeddelande

Dela

Det går att äta en strikt LCHF-kost och samtidigt vara mån om sin hjärt-kärlhälsa, visar en ny avhandling från Umeå universitet. Framför allt verkar det vara högt intag av ägg, kolesterol och salt samt lågt intag av mejeriprodukter och fibrer som kan kopplas till sämre blodfetter och högre blodtryck.

Bild av olika livsmedel på ett bord, inklusive avokado, ost, sallad, paprika, zucchini, linser och en flaska olja.
Avhandlingen visar inte några stora fördelar med lågkolhydratkost när det gäller viktnedgång jämfört med andra kosthållningar, men inte heller starkt negativa effekter på blodfetterna hos dem som äter LCHF. Foto: Mostphotos

– Lågkolhydratkost har varit populärt länge, men det saknas kunskap om hur människor faktiskt äter eftersom det kan finnas stora variationer inom till exempel LCHF-kost. Vi vet inte heller så mycket om långtidseffekterna av lågkolhydratkost på riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. Därför ville vi se om det finns ett hjärt-smart sätt att äta LCHF, säger Henrik Hagström, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

I avhandlingsarbetet ingick 100 personer som redan äter en LCHF-kost. Forskargruppen har undersökt vad de äter samt deras blodtryck, blodsocker och blodfetter. Generellt sett hade gruppen ett extremt lågt intag av kolhydrater – runt 10% av det totala energiintaget. De hade ett högt totalt intag av fett, framför allt mättat fett från till exempel feta mejeriprodukter och kött. Intaget av kolesterol översteg rekommendationerna i de nordiska näringsrekommendationerna.

– Det verkar vara möjligt för motiverade individer att upprätthålla ett lågt intag av kolhydrater även över tid. Samtidigt är det rimligt att rekommendera personer som äter LCHF att öka andelen omättat fett i sin kost och minska mängden kött till förmån för fisk, grönsaker, frön och nötter samt se till att man får i sig tillräckligt med fibrer, säger Henrik Hagström.

Små och osäkra effekter på lång sikt

Avhandlingen innehåller också en systematisk översikt av tidigare studier som jämfört lågkolhydratkost med andra dieter när det gäller effekten på vikt, blodfetter och blodtryck.

– Sammantaget kan man säga att lågkolhydratkost ger lite mer viktnedgång och lite lägre blodtryck när man jämför med andra kosthållningar, men effekterna blir mindre och skattningen mer osäker när det gått längre än 12 månader, säger Henrik Hagström.

Effekterna på blodfetterna hos dem som äter lågkolhydratkost, som ofta framhålls som negativa, var dock små och med både positiva och negativa effekter. Med sina resultat hoppas Henrik Hagström att han kan nyansera bilden av effekterna av lågkolhydratkost.

– Vi såg inte några stora fördelar med just lågkolhydratkost när det gäller viktnedgång och blodtryck jämfört med andra kosthållningar, men vi såg inte heller starkt negativa effekter på blodfetterna hos dem som äter LCHF. Det skulle kunna vara en trygghet för den som vill prova lågkolhydratkost och också är mån om att hålla nere risken för hjärt-kärlsjukdom, säger Henrik Hagström.

Om avhandlingen

Fredag den 4 september försvarar Henrik Hagström, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln "Lågkolhydratkost och kardiovaskulär risk: Finns det ett hjärt-smart sätt att äta LCHF?". Disputationen börjar klockan 9.00 och kan följas digitalt.

Länk till disputationen

Länk till avhandlingen

Nyckelord

Kontakter

Henrik HagströmDoktorandInstitutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet

Disputationen sker 4 september och då har han svårt att svara i telefon.

Tel:0730455578henrik.hagstrom@umu.se

Bilder

Man med glasögon och keps ler mot kameran.
Henrik Hagström är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
Foto: Privat
Ladda ned bild

Om oss

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.

Följ Umeå universitet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet

Ny och högaktuell kurs inom cybersäkerhet startar på Umeå universitet16.10.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Våren 2027 startar kursen Nätverkssäkerhet vid Umeå universitet. Den ger möjlighet att fördjupa sig inom cybersäkerhet – ett område som blir allt viktigare. – Vi riktar oss till studenter som vill få gedigna kunskaper om nätverkssårbarheter, olika typer av attacker och hur man skyddar sig för att uppnå resiliens. Kursen är en del av vår utbildningssatsning och bygger på stark forskning inom AI och cybersäkerhet, säger Lars Karlsson, biträdande prefekt vid Institutionen för datavetenskap.

Hur kan elever använda AI utan att sluta tänka själva?12.10.2026 11:20:12 CEST | Pressmeddelande

AI kan skriva texter och lösa uppgifter på några sekunder. Men vad händer med lärandet när elever inte längre behöver göra hela tankearbetet själva? Det ska forskare vid Umeå universitet undersöka tillsammans med en gymnasieskola i Umeå. Ett nytt forskningsprojekt har beviljats 1,9 miljoner kronor. Forskarna ska utveckla och pröva undervisning där AI blir ett stöd utan att ta över elevernas eget tänkande.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye