K2 leder nationellt forskningsprojekt om det halverade biljettpriset

På en presskonferens den 26 maj i år meddelade regeringen att priset för månadskort i kollektivtrafiken halveras under perioden 1 juli-31 december i hela landet. På K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektiv mobilitet, bestämde man sig snabbt för att initiera ett brett projekt där forskare i nära samarbete med branschrepresentanter ska utvärdera reformen och dess effekter över hela landet. Projektet inleddes den 25 juni och resultat kommer att presenteras kontinuerligt.

– Processen hos oss gick ovanligt fort, på bara några dagar. Vi insåg direkt att någon behövde ta ett samlat grepp om detta och att vi var en lämplig aktör. Vi behövde också agera snabbt för att forskarna och regionerna skulle kunna komma igång med nödvändig datainsamling så fort som möjligt och inte gå miste om något inför prissänkningen, säger Helena Svensson, föreståndare på K2. (Mer om K2 i faktarutan nedan.)

En kvantitativ och en kvalitativ del

Projektet består av en kvantitativ del och en kvalitativ del. Projektledare och ansvarig för den kvantitativa delen är Maria Börjesson, professor i nationalekonomi med transportfokus på VTI och forskare på K2.

– Det är väldigt sällan vi ser en sådan här storskalig förändring inom kollektivtrafiken och får möjlighet att följa den. För oss som forskare är det en dröm. Vi ska jobba för högtryck nu under hösten och försöka få fram preliminära data redan till oktober, säger hon.

Joel Hansson, forskare på Lunds Tekniska Högskola (LTH) och K2, leder den kvalitativa delen.

– Det är unikt att få jobba med den här typen av omfattande reform som dessutom genomförs nationellt, det är väldigt spännande och dessutom är det väldigt kul att jobba med något som intresserar så många, säger han.

Den kvantitativa delen av projektet undersöker effekter på resande respektive biljettförsäljning till följd av reformen. (Se mer i faktaruta nedan.) Den kvalitativa delen har fokus på hur prissänkningen uppfattas och vad den får för praktiska konsekvenser för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM).

– Det handlar dels om det rent administrativa, men ännu mer intressant tycker vi är om reformen får en påverkan på själva kollektivtrafiksystemet, om det till exempelvis sker en omfördelning av resurser till starka stråk om fler reser kollektivt och om regionerna isåfall behöver tillföra mer resurser eller skär ner på andra områden, säger Joel Hansson.

Tveksamt med effekt på bilkörning

En intressant fråga är om fler kommer att ställa bilen när det är billigare med månadskort, särskilt när prissänkningen gäller en begränsad tid. Maria Börjesson betonar att det just nu också är relativt billigt att köra bil på grund av sänkt skatt på drivmedel.

– Ingen trafikforskare tror på så stora effekter där, men man vet ju inte. Vi ska göra vårt bästa för att undersöka det och så långt det är möjligt även mäta bilkörning och cyklande, men det är ett detektivarbete, säger hon.

Priserna i kollektivtrafiken är ett återkommande diskussionsämne. Maria Börjesson betonar att frågan är vad en prissänkning har för syfte och vad den faktiskt åstadkommer.

– Leder den till fler kollektivtrafikresor, färre bilresor eller främst till att människor byter biljettform? Kommer nya resenärer från bilen eller från gång och cykel, som man kunnat se förut? Gynnar den resurssvaga grupper, eller leder till beteendeförändringar? Genom att följa reformen kan vi bedöma om den får önskad effekt och om den är ett effektivt sätt att använda skattepengar på. Den kunskapen är viktig för framtida politiska beslut, säger Maria Börjesson.

Nära samverkan med branschen

För att underlätta datainsamlingen har en referensgrupp med branschrepresentanter bildats och samarbetet med storstadsregionerna har redan inletts.

– Alla har varit väldigt intresserade och insett hur viktigt det här är, men det är mycket jobb för dem. Vi är väldigt tacksamma för K2:s och Svensk Kollektivtrafiks nätverk för att få det här att fungera, annars hade det inte gått, säger Maria Börjesson.

Johan Wadman, vd för Svensk Kollektivtrafik, sitter med i referensgruppen för projektet.

– Jag tycker att K2 och vi i branschen har agerat blixtsnabbt på detta. Regeringens besked kom helt oväntat och K2 kunde inte ha reagerat snabbare. Såvitt jag vet pågår ingen liknande studie och det här visar värdet av K2 för oss i branschen. Studien är ett sätt att skapa förståelse för hur priset styr kollektivtrafikresandet. Även utbud, restider, byten och störningar påverkar människors val, men nu kan vi få bättre kunskap om just prisets betydelse, och det är mycket intressant, säger han.

Fakta: Forskningsprojektet

Projektet ”Halverat pris på periodkort i kollektivtrafiken – effekter på resande och intäkter” pågår 25 juni 2026-31 december 2027 och har i nuläget en budget på 1,4 miljoner kronor.

Projektet består av en kvantitativ och en kvalitativ del.

Den kvantitativa delen undersöker effekterna av det halverade priset på månadskort över hela landet genom att samla in jämförbar data före, under och, om möjligt, efter perioden med lägre pris. Studien omfattar:

• Resandeeffekter: förändringar i kollektivtrafikresandet, inklusive antal resor och, om möjligt, resandekilometer. Forskarna undersöker även om reformen påverkar bilresande, cykling och gång.
• Biljettförsäljning och ekonomi: förändringar i försäljningen av periodkort och enkelbiljetter (försäljning av enstaka biljetter ofta ger större intäkter för regionerna, hur och när och vart olika grupper reser och köper biljetter, samt konsekvenser för regionernas ekonomi, inklusive eventuella återköp av tidigare köpta periodkort.

Den kvalitativa delen består av tre delstudier:

• Reformens bakgrund: analys av regeringens beslutsunderlag, beredning, förväntade mål, hur beslutet fattades och effekter samt de synpunkter som regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM) framförde i sina remissvar.
• Praktiska konsekvenser för RKM: administrativa effekter, eventuell påverkan på kollektivtrafiksystemen (till exempel om resurser omfördelas till starka stråk om resandet ökar), hur samverkan med staten fungerar samt hur reformen påverkar finansiering och synen på prissättning och biljettsortiment på lång sikt.
• Resenärsperspektivet: exempelvis prisnöjdhet och upplevelser av reformen. Denna del kan komma att genomföras av Svensk Kollektivtrafik genom Kollektivtrafikbarometern.

En referensgrupp med representanter för de tre storstadsregionernas RKM, Trafikverket, Trafikanalys samt Svensk Kollektivtrafik är knuten till projektet.

Se även K2-rapporten:
Biljettprisets betydelse i kollektivtrafiken – en kunskapsöversikt och omvärldsbevakning – K2