Varannan befarar valpåverkan – men svenska valet prioriteras inte av hotaktörer i nuläget

Undersökningen har genomförts av Perspetivo på uppdrag av MPF och innehåller bland annat frågor om risken för valpåverkan inför det stundande valet.

24 procent av Sveriges vuxna befolkning tror att det är mycket sannolikt att Sverige utsätts för försök till valpåverkan från främmande makt eller andra utländska hotaktörer i år. 40 procent tror att det är ganska sannolikt.

En majoritet tror dessutom att det går längre än försök till valpåverkan. 16 procent tror att det är mycket sannolikt att Sverige kommer att utsättas för faktisk valpåverkan från främmande makt eller andra utländska hotaktörer. 41 procent ser det som ganska sannolikt.

– Det är viktigt att vara medveten om att det finns statliga aktörer och andra utländska hotaktörer som vill påverka Sverige, och det är viktigt att vara vaksam. Men vi på MPF bedömer att det i nuläget inte pågår några koordinerade utländska informationskampanjer med syfte att påverka det svenska valet, säger Magnus Hjort.

Inte prioriterat

MPF följer kontinuerligt informationsmiljön för att snabbt upptäcka otillbörlig informationspåverkan från utländska hotaktörer. I myndighetens lägesbild inför valet, som uppdateras löpande, går det att läsa mer om riskerna för valpåverkan genom otillbörlig informationspåverkan från utländska antagonister.

– Valet äger visserligen rum i ett osäkert och allvarligt säkerhetsläge, men det bedöms för närvarande inte vara ett prioriterat mål för utländska hotaktörer. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om riskerna och att vi kan bli utsatta för påverkansförsök. De största hotaktörerna är opportunister. Ser de chansen att utnyttja politiska diskussioner och debatter för sina syften så försöker de ofta göra det.

Den största skillnaden mot tidigare val är AI-utvecklingen. Med dagens generativa AI kan enskilda användare snabbt producera material som är både volymmässigt överväldigande och trovärdigt. Hotaktörer kan generera och redigera antagonistiska bilder och videoklipp som kan spridas organiskt och få stor räckvidd utan koordinerade nätverk eller förstärkning av botnätverk.

Tips och verktyg

På sajten bliintelurad.se ger MPF tips och verktyg om hur individer kan stärka sin motståndskraft mot desinformation, vilseledning och propaganda.

– Alla behöver ta ansvar för sin egen källkritiska förmåga. Läsa på och göra vad man kan för att bli bättre på att känna igen AI-genererat eller manipulerat material. Det är så vi bygger vår gemensamma motståndskraft, säger Magnus Hjort.

Samtidigt är det inte alltid så enkelt, medger han.

– Mycket AI-genererat material är vad man kan kalla AI-smörja, som är uppenbart manipulerat. Men det finns också en hel del material där det är väldigt svårt att avgöra om det är manipulerat. Då får man försöka kontrollera ursprungskällan, eller om informationen går att bekräfta via någon annan källa.

Ur undersökningen:

Hur sannolikt tror du att det är att Sverige utsätts för försök till valpåverkan från utländska hotaktörer/främmande makt i år?

Svar	Andel
Mycket sannolikt	23,6 %
Ganska sannolikt	39,9 %
Ganska osannolikt	25,8 %
Mycket osannolikt	6,7 %
Inte alls sannolikt	4,0 %

Hur sannolikt tror du att det är att Sverige utsätts för faktisk valpåverkan från utländska hotaktörer/främmande makt i år?

Svar	Andel
Mycket sannolikt	15,6 %
Ganska sannolikt	40,5 %
Ganska osannolikt	31,1 %
Mycket osannolikt	7,9 %
Inte alls sannolikt	4,9 %

• Det är betydligt vanligare bland äldre (65+ år) personer än bland yngre (18–29 år) att tro att Sverige kommer att utsättas för valpåverkan från främmande makt eller andra utländska hotakörer.
• Det är betydligt vanligare bland personer med eftergymnasial utbildning än bland personer med endast förgymnasial utbildning att tro att Sverige kommer att utsättas för valpåverkan från främmande makt eller andra utländska hotakörer.
• Det är även något vanligare bland personer som föredrar morgontidningar eller public service när de tar del av nyheter och information, än bland personer som föredrar andra källor, som exempelvis sociala medier eller kvällstidningar.

Hela Perspetivos undersökning – som innehåller flera frågor om bland annat medievanor, informationsinhämtning och psykologiskt försvar – publiceras på mpf.se senare i höst.

Fakta: Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Perspetivo på uppdrag av MPF.

Totalt omfattar undersökningen 1 360 svar.

Undersökningen genomfördes under veckorna 27–31 i år.

Svarsandelarna har avrundats till heltal i texten.

Fakta: Otillbörlig informationspåverkan och psykologiskt försvar

Med otillbörlig informationspåverkan avses informationsaktiviteter som utländska aktörer riktar mot Sverige och svenska intressen med avsikt att skada vårt samhälle och påverka våra uppfattningar, beslut eller beteenden.

Syftet med informationspåverkan är ofta att splittra, skapa konflikt och spä på motsättningar.

Psykologiskt försvar är samhällets gemensamma förmåga att identifiera och stå emot otillbörlig informationspåverkan som riktas mot Sverige från främmande makt eller andra yttre hotaktörer.

Vår samlade motståndskraft mot desinformation, vilseledning och propaganda ska förhindra eller försvåra för en angripare att påverka våra beslut, uppfattningar eller beteenden.