Assistanskrisen kan kosta kommunerna 10 miljarder

– Den ekonomiska situationen inom personlig assistans är akut. Många utförare har marginaler som närmar sig noll. Två av tre företag uppger att de kan behöva lägga ned eller lämna branschen under 2027 om ersättningen inte höjs till en rimlig nivå, säger Björn Arnek, branschekonom på Vårdföretagarna.

Hotet mot företagens överlevnad är också ett ekonomiskt hot mot landets kommuner. 

Vårdföretagarna har räknat på vad det skulle kosta om kommunerna tvingas ta över den assistans som i dag utförs av privata och idéburna anordnare. Beräkningen, som omfattar både statligt och kommunalt beslutad personlig assistans, visar en uppskattad merkostnad på över 10 miljarder kronor per år för landets kommuner. 

Enligt Vårdföretagarnas beräkningar skulle ersättningen behöva höjas med minst 6 procent 2027 för att de privata anordnarna, både bolag och ideella, ska ha en rimlig chans att driva verksamheten vidare. En sådan höjning skulle innebära en merkostnad för staten på omkring 1,2 miljarder kronor. En summa som behöver ställas mot den kommunala notan på 10 miljarder om de privata anordnarna lägger ner.

– Det är samma skattebetalare som ska betala notan. I höstens budget avgör riksdag och regering hur hög den blir, säger Patrik Silverudd, näringspolitisk expert personlig assistans och tillägger att valet borde vara enkelt. 

– Att låta assistansen gå sönder är ingen besparing. Det blir tvärtom betydligt dyrare för skattebetalarna, konstaterar Patrik Silverudd.

Men det här är inte bara en fråga om ekonomi. Det handlar också om de assistansberättigades rätt till självbestämmande, att själva välja vem det är som ska ge dem stöd i vardagen. I dag väljer bara var sjunde assistansanvändare kommunen som utförare. 

– Människor med stora funktionsnedsättningar riskerar att förlora en stor del av sitt självbestämmande. Det går rakt emot de grundläggande intentionerna med personlig assistans. De assistansberättigade måste ha makt och kontroll över sin egen vardag. Det är en förutsättning för att de ska kunna leva sitt liv på samma villkor som andra, säger Patrik Silverudd.