Nedskärningar lämnar miljontals utan vård i Sudan

Mitt i ett brutalt krig och en katastrofal humanitär kris får människor i Sudan allt sämre tillgång till sjukvård, till följd av de omfattande nedskärningarna i internationellt bistånd, vars konsekvenser nu börjat märkas på allvar.

När världens ledare i dag samlas vid öppningen av FN:s generalförsamling uppmanar Läkare Utan Gränser regeringar och institutionella givare att skydda finansieringen av grundläggande hälso- och sjukvård och säkra övergångsstöd till vårdinrättningar som riskerar att stänga.

När hjälporganisationer i Sudan drar sig tillbaka lämnas lokala kliniker utan de ekonomiska resurser och läkemedel som krävs för att fungera. För patienterna innebär det långa och farliga resor för att få vård. Samtidigt söker sig allt fler till de få sjukhus som fortfarande är i drift.

Till exempel har antalet inskrivningar på vårdinrättningar som stöttas av Läkare Utan Gränser i Zalingei och Rokero i Darfur ökat med 22,5 procent jämfört med samma period förra året. Situationen har förvärrats ytterligare då 45 primärvårdscentraler i Centraldarfur förlorade sitt stöd enbart under maj efter att organisationen som finansierade verksamheten saknade medel.

– Läkare Utan Gränsers arbete i Sudan finansieras med privata medel, säger Muhammad Ibrahim, ansvarig för Läkare Utan Gränsers insats i Sudan. Men när finansieringen försvinner från andra delar av sjukvården tvingas vårdinrättningar stängas, patienter har färre platser att söka sig till och belastningen flyttas till de vårdinrättningar som finns kvar, inklusive våra.

Biståndsbudgetar krymper globalt

Efter beskedet om nedläggningen av USAID har stödet till många organisationer som arbetar i Sudan upphört. Även om USA fortfarande är den största givaren till landet genom finansiering till FN:s organ för humanitär samordning (OCHA) och andra organisationer, har många vårdgivare inte lyckats säkra alternativa finansieringskällor. Resultatet har blivit att vårdinrättningar tvingats stänga.

Samtidigt har flera europeiska regeringar minskat sitt bistånd till Sudan.

Preliminära data från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) visar att det globala biståndet från EU:s institutioner minskade med 13,8 procent under 2025, medan flera stora europeiska givarländer också reducerade sina totala biståndsutgifter. Globalt minskade det humanitära biståndet med 35,8 procent.

Dessa siffror motsvarar inte nödvändigtvis samma nedskärningar i Sudan, där vissa europeiska givare har bibehållit eller ökat sitt stöd. Men de visar på ett snabbt krympande internationellt finansieringsutrymme. I Sudan förvärrar denna utveckling en redan allvarlig hälsokris, där indragningar av finansiering och nedlagda program ytterligare begränsar tillgången till vård.

Patienterna försvinner inte

– Att stänga en klinik gör inte att patienterna försvinner. Det innebär bara att patienterna hänvisas till nästa vårdinrättning, säger Sebastián Traficante, Läkare Utan Gränsers akutkoordinator i Darfur.

– Efter en längre och dyrare resa kommer patienterna ofta fram i betydligt sämre skick, samtidigt som sjukhuset redan kan vara fullt. Läkare Utan Gränser kan trappa upp arbetet på vissa platser, men vi kan inte kompensera för varje vårdinrättning som stängs.

Dessa nedläggningar sker samtidigt som FN uppskattar att 825 000 barn under fem år i Sudan riskerar svår akut undernäring och 19,5 miljoner människor stod inför akut hungersnöd tidigare i år. Många familjer tvingas sälja sina sista tillgångar för att överleva.

Trots detta är FN:s humanitära responsplan på 2,87 miljarder US-dollar endast finansierad till omkring 41 procent, samtidigt som FN uppskattar att 37 procent av Sudans vårdinrättningar är helt ur funktion.