Probiotikans effekt på hjärnan finns kvar efter avslutad kur
8.9.2026 08:32:21 CEST | Örebro universitet | Pressmeddelande
Effekten av probiotika på hjärnan finns kvar flera veckor efter avslutad kur. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
– Det utmanar konventionen att man måste äta probiotika dagligen, säger Julia Rode, forskare i biomedicin som undersöker kopplingen mellan tarm och hjärna.

– Det är en liten studie, men den första som undersöker detta med magnetkamera, säger Julia Rode.
Örebroforskarna har undersökt vad som händer i hjärnan efter att man ätit probiotika i sex veckor. I en tidigare studie såg forskarna förändringar i hur olika delar av hjärnan kommunicerar med varandra. Nu har de undersökt om förändringarna finns kvar när deltagarna har slutat med probiotikan.
– Vi såg att effekten fanns kvar flera veckor, säger Julia Rode.
Kan vara ett skydd
Men trots att resultaten från undersökningar med magnetkamera visar att liknande mönster finns kvar i hjärnan efter avslutad behandling upplevde deltagarna att effekten klingat av.
– Vi tror att hjärnavbildningstekniken är känsligare och visar små förändringar som vi inte känner av. Men dessa förändringar kan ändå ha en förebyggande effekt och vara ett skydd.
– Det är bra att veta att effekten hänger i om du till exempel glömt att ta din probiotika. Då kan du ta den när du kommer ihåg. Vi tror att samma sak gäller för andra kostförändringar.
Betydelse för framtida forskning
Forskarna pekar också på att studien kan få betydelse för framtida forskning. I så kallade crossover-studier får samma deltagare olika behandlingar vid olika tidpunkter. Mellan behandlingarna lägger forskarna in en paus, en så kallad washout-period, för att effekten av den första behandlingen ska hinna försvinna.
– Studien visar att effekten hänger kvar. Det är dessutom inte säkert att det bara är effekter som vi mäter som finns kvar. Det kan påverka andra delar som vi inte vet om. Det måste forskare som använder metoden ha i åtanke.
Den här studien var inte en crossover-studie utan deltagarna delades in i tre grupper, två grupper fick probiotika och en grupp fick placebo.
Om studien:
I den första studien fick 87 personer mellan 60-80 år äta probiotikan Lacticaseibacillus rhamnosus HN001 under sex veckor. Deltagarna delades in i tre grupper och fick antingen en inkaplsad probiotika, icke-inkapsald probiotika eller placebo.
Fyra till sex veckor efter att de slutat behandlingen följde forskarna upp deltagarna. I den uppföljande studien ingick 32 friska personer med en medelålder på 68 år.
De fick svara på frågor om bland annat humör, oro, stress och sömn och deras hjärnor undersöktes med funktionell magnetkamera, fMRI.
Nyckelord
Kontakter
Julia Rode: 070-756 31 67, julia.rode@oru.se
Linda HarradinePressansvarig och enhetschefKommunikation och samverkansstöd
Tel:019 301470Tel:0706 431470linda.harradine@oru.seBilder

Länkar
Om oss
Örebro universitet är ett bredduniversitet med starka professionsutbildningar och forskning som spänner över 36 ämnen inom alla vetenskapliga fält. Vi har 17 000 studenter, 80 utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå och ett stort utbud av fristående kurser. Örebro universitet har samlat spetskompetens inom tre profilområden: AI, robotik och cybersäkerhet, Mat och hälsa och Föroreningar och samhälle.
Följ Örebro universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Örebro universitet
Färre och större mjölkgårdar kan göra Sverige mer sårbart7.9.2026 09:46:35 CEST | Pressmeddelande
Sverige får allt färre mjölkgårdar, samtidigt som gårdarna som finns kvar blir större. Men små och stora mjölkgårdar behöver olika saker för att kunna fortsätta, visar en ny studie. – En mångfald av gårdar är viktig för både livsmedelsberedskap, biologisk mångfald och en levande landsbygd, säger forskaren Lisa Ekman.
Nästan hälften av KOL-patienterna använder inhalatorn fel – extra utbildning kan hjälpa1.9.2026 07:33:15 CEST | Pressmeddelande
Nästan 50 procent av patienterna med KOL använder sina inhalatorer felaktigt. Men ett extra utbildningstillfälle förbättrar hur patienterna hanterar inhalatorn. Det visar en ny avhandling av Annika Lindh vid Örebro universitet.
Minsta plastpartiklarna gav störst förändringar i celler från näsan31.8.2026 09:29:07 CEST | Pressmeddelande
Nano- och mikroplast kan orsaka förändringar i celler från människans näsa, det visar en ny laboratoriestudie från Örebro universitet. De tydligaste förändringarna sågs hos celler som utsattes för de allra minsta partiklarna – nanoplast.
Spår av framtida tarmsjukdom syns redan hos nyfödda27.8.2026 09:51:29 CEST | Pressmeddelande
Örebroforskare har hittat förändringar i blodet hos nyfödda som senare utvecklar inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Resultaten talar för att den allra första tiden i livet spelar en viktig roll. – Vi blev förvånade över att vi kan se spår av sjukdomen så pass tidigt, säger Olle Grännö, forskare i medicin vid Örebro universitet.
Andi Alijagic vill upptäcka hälsorisker innan människor blir sjuka – får pris för lovande forskare26.8.2026 08:16:02 CEST | Pressmeddelande
Andi Alijagic forskar om hur mikroplaster, luftburna partiklar och kemikalier påverkar människors hälsa. Nu får han Eric K. Fernströms pris 2026 för yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare vid Örebro universitet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum