Brett anslag för ny forskning kring handeln

– Forskningen bidrar med kunskap och förslag till lösningar och innovationer som kan stärka handeln både på kort och lång sikt, säger Andreas Hedlund, Handelsrådets FoU-expert.

Satsningen omfattar i år sju forskningsprojekt. Ämnena spänner över ett vitt fält, med allt från exempelvis handelns cirkulära affärsmodeller, konsumtion via lågprisplattformar, produktivitet och lönsamhet till brottslighet i handeln.

Hela listan på de aktuella projekten återfinns här.  

Varje projekt löper på två år, och ska resultera i ett öppet seminarium i Handelsrådets regi och en populärvetenskaplig rapport på svenska.

Brottens påverkan på handeln

En av de forskare som fått medel från Handelsrådet är Pontus Braunerhjelm, professor vid Entreprenörsforum och Blekinge Tekniska Högskola. Hans projekt handlar om hur otrygghet och kriminalitet påverkar detaljhandeln på det lokala planet.

Projektet fokuserar på södra Sverige, Stockholm och västra Götaland. Runt 70 kommuner ingår i underlaget. Såväl hårda data som intervjuer kommer att användas.

– Vi har tillgång till finfördelade data, nästan nere på kvartersnivå, säger Pontus Braunerhjelm.

Speciellt för den här studien är att inte bara anmälda brott ingår i underlaget. Utan också polisens data kring upplevd oro och störningar, som exempelvis otrygghet av att gäng hänger vid tunnelbanan i ett centrum eller att det busåks med bil.

– Den forskning som görs kring de här frågorna tittar ofta enbart på antalet anmälda brott. Men som vi vet finns ett stort mörkertal, och genom att kombinera dessa båda hoppas vi få en mer heltäckande bild, säger Pontus Braunerhjelm.

Tilliten en grundfråga

Han har i sin tidigare forskning arbetat just med kriminalitet, otrygghet och frågor om tillit.

– Tilliten är en grundläggande fråga för en ekonomis utveckling. Otrygghet är en dålig affär för samhället. På företagsnivå får det en mängd följdeffekter, som ökade utgifter för säkerhetsarrangemang och minskade kundströmmar, säger han och fortsätter:

– Handeln är en utsatt bransch. Om vi redan nu ska hoppas på någonting kring det här projektet, är det att vi kan visa på någon slags tipping point, när kriminaliteten och oron får så stora konsekvenser att utvecklingen blir svår att bryta. Det kopplar till den så kallade "broken windows"-teorin som förenklat innebär att även mindre brott och oroshärdar bör ingripas mot på ett tidigt stadium.

Mer forskning behövs 

Genom att årligen avsätta betydande belopp forskning medverkar parterna inom Handelsrådet till att utveckla handelsforskning på nationella nivå.

– Men dessa miljoner förslår inte långt. En större andel av de statliga forskningsresurserna borde kunna kanaliseras till handeln, en av Sverige viktigaste näringar. Endast en mycket liten andel, 0,37 procent, av statens forskningsbudget läggs på forskning som direkt berör handeln, konstaterar Andreas Hedlund.

Här är de forskningsprojekt som fått medel från Handelsrådet 2026:

Alexander Flaig, Linköping University
Agentic Commerce – The Great Disintermediation of Retailers?

Elin Nilsson, Handelshögskolan vid Umeå Universitet
Billigt till vilket pris? Varför, hur och vad konsumenter väljer att handla på lågprisplattformar

Pontus Braunerhjelm, Entreprenörskapsforum och Blekinge Tekniska Högskola
Hur påverkat otrygghet och kriminalitet detaljhandels lokala förutsättningar? Utvecklingen2000-2024

Fredrik Eng Larsson, Stockholms universitet
Dolda flöden och nya tullar: policy, logistik och regelefterlevnad i internationell e-handel

Niklas Elert, Handelns Forskningsinstitut
Handeln som trygghetsskapare? Stora handelsföretags effekter på trygghet och brottslighet

Aemiro Melkamu Daniel, RISE Research Institutes of Sweden AB
Cirkulär handel: pris- och produktstrategier för att balansera nya och cirkulära erbjudanden

Niklas Rudholm, Handelns forskningsinstitut
Produktivitet och lönsamhet inom handeln: En internationell jämförelse