Åtta stipendier ska göra forskning tillgänglig för fler

Årets åtta stipendiater har valts ut bland 158 ansökningar. Deras projekt tar sig an både frågor som står högt på samhällsagendan och ämnen som annars riskerar att hamna i skymundan trots att de säger något viktigt om vår samtid. Det handlar om allt från kriminalpolitik, drogberoende och ensamhet till framtidens läkemedel, svensk historia och hur digitalisering förändrar synen på arbete.

– Genom att stödja populärvetenskapliga projekt vill vi bidra till att forskningsbaserad kunskap når fler människor. En levande demokrati behöver både fri forskning och skickliga kunskapsförmedlare som kan göra komplexa frågor begripliga och relevanta för en bred allmänhet, säger Per Almgren, vd på Natur & Kultur.

2026 tilldelas Natur & Kulturs populärvetenskapliga arbetsstipendium på 100 000 kronor följande personer:

Robert Andersson, docent i kriminologi vid Högskolan i Halmstad, som ska ge en populärvetenskaplig historisk bakgrund till fängelset och polisen samt frågan varför vi straffar och hur fängelset blev lösningen. Kriminalpolitik får idag stort utrymme i det offentliga samtalet. Samtidigt är allmänhetens kunskaper i ämnet begränsade. 

Lars Burman, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, som ska skriva Den döde? En bok om Esaias Tegnér. Boken skildrar nationalskaldens liv och dikt mot bakgrund av den glömska som nu omger honom och ställer frågan om han är värd någon uppmärksamhet.  

Mathias Hallberg, professor i molekylär beroendeforskning vid Uppsala universitet, som skriver boken Droger och beroende - alla tycker och alla är experter samt gör en podcast tillsammans med Linda Nyberg. De vill sprida forskningsbaserad kunskap om droger, missbruk och beroende genom att nyansera debatten, öka kunskapen hos allmänheten och bidra till ett mer evidensbaserat samtal utan moraliserande pekpinnar. 

László Harmat, docent i psykologi vid Linnéuniversitetet och körledare, som skriver om hur körsång påverkar hjärnans funktion, kropp och psyke. Utifrån egen forskning visar han varför gemensam sång stärker hälsan, dämpar stress och skapar samhörighet i en tid av ökad ensamhet. 

Sanna Händén-Svensson, programkoordinator vid Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet, ska popularisera sin avhandling i ämnet humanekologi, i vilken hon följde hur föreställningar om det vi idag känner som Storsjöodjuret har formats i samspel mellan vetenskapens utveckling, natursyner och samhälleliga förändringar. 

Anna Larsson, medicinjournalist, som skriver boken Det blå apoteket - om upptäckter av marina mediciner under havsytan, vilka kan ge nya sätt att behandla cancer, demens och antibiotikaresistens bland annat. Samtidigt hotas havens biologiska mångfald av exploatering, klimatförändringar och miljöfarliga utsläpp.

Brita Planck, fil dr i historia, som skriver en uppdaterad skildring om frihetstiden. Utifrån de senare decenniernas forskning vill hon ge en fördjupad förståelse för frihetstiden som en av de mer dynamiska, men också misskända, perioderna i svensk historia.

Niklas Vallström, lektor i marknadsföring vid Örebro universitet, skriver en bok om hur vi har blivit arbetstagare i en ekonomi där arbete sker utan lön. Vi tänker ofta på arbete och konsumtion som motsatser, men gränsen suddas ut när sådant vi gör som konsumenter – postar, recenserar och scrollar – samtidigt skapar värde åt företag.