Ny forskning kartlägger tystnadskultur på svenska arbetsplatser – och hur den kan motverkas

Tystnadskultur kan få allvarliga konsekvenser för arbetsmiljön, som arbetsolyckor, mobbning och tjänstefel. Trots detta har begreppet tystnadskultur saknat en tydlig definition. För att öka kunskapen om fenomenet och ge verktyg för att motverka, förebygga och hantera ohälsosam tystnadskultur publicerar Arbetsmiljöverket tre rapporter framtagna av forskare.

De tre rapporterna ger tillsammans en helhetsbild av vad tystnadskultur är, hur den uppstår och hur vanligt fenomenet är i svenskt arbetsliv.

– Tystnad på en arbetsplats handlar inte bara om enskilda arbetstagare som väljer att inte säga något. Vi behöver också titta på organisationen runt omkring dem – på ledarskap, kommunikation, arbetsfördelning och de normer som formas på arbetsplatsen. Det är avgörandeför att kunna förebygga skadlig tystnad, säger Annette Nylund, projektledare på Arbetsmiljöverket.

Första breda kartläggningen i svenskt arbetsliv

En av rapporterna bygger på enkät- och registerdata från över 7 000 arbetstagare och är den första studien i sitt slag som undersöker både anställdas tystnad och tystnadskultur i hela det svenska arbetslivet.

Rapporterna visar att förekomsten av tystnadskultur varierar mellan arbetslivets olika branscher, exempelvis ”Hotell och restaurang” rapporterar betydligt högre förekomst än verksamheter inom ”Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik”. Och det skiljer också mellan grupper av arbetstagare, exempelvis rapporterar yngre arbetstagare (16–29 år) i betydligt högre utsträckning än den äldsta gruppen (65+). Studien pekar också på samband mellan tystnad och hur arbetet organiseras.

Sverige i europeisk jämförelse

En annan av rapporterna jämför Sverige med 17 andra europeiska länder. Resultaten indikerar att anställdas tystnad generellt är mindre vanlig i Sverige än i de flesta andra länder. Samtidigt återkommer liknande motiv för tystnad i de olika landsgrupperna. Och det är främst samma grupper av arbetstagare som rapporterar tystnad; de är små men systematiska skillnader efter ålder, kön, ursprung och position.

– Att Sverige står sig relativt väl i den europeiska jämförelsen betyder inte att frågan är oviktig här. Tystnad kan innebära att risker, brister och problem inte kommer fram. För arbetsgivare är det därför viktigt att skapa förutsättningar för alla arbetstagare att lyfta sådant som inte fungerar och att vara uppmärksam på de organisatoriska faktorer som kan bidra till tystnad, säger Annette Nylund.

Ett systemiskt perspektiv på tystnadskultur

Forskarna bakom rapporterna föreslår ett nytt, systemiskt sätt att förstå tystnadskultur. Det handlar inte bara om enskilda individer, utan om samspelet mellan arbetstagare, chefer och kollegor – och de strukturer som styr kommunikation, ledning och arbetsfördelning.

Rapporterna beskriver också hur värderingar, föreställningar och normer på en arbetsplats kan skapa en kollektiv tystnad.

Rapporterna och resultaten presenteras vid ett webbinarium den 18 september. Under webbinariet medverkar också representanter från arbetsmarknadens parter i ett panelsamtal. Även en animerad film har tagits fram för att förklara begreppet tystnadskultur på ett enklare sätt.

Huvudförfattare till forskningsrapporterna är: Lotta Dellve, professor i arbetsvetenskap och Michael Knoll, doktor i psykologi, forskare vid Leipzigs universitet och gästprofessor vid Göteborgs universitet. Samt Ylva Wallinder, docent i sociologi och Erica Nordlander, filosofie doktor i sociologi. Samtliga är verksamma vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Samtliga medverkanden presenteras i respektive rapport.

Rapporterna:

• Tystnadskultur på arbetsplatser – kunskapssammanställning 2025:10
• Tystnad och tystnadskulturer bland anställda i svenskt arbetsliv – rapport 2025:11
• Anställdas tystnad i sitt sammanhang – en jämförelse mellan svenskt arbetsliv och fem europeiska landsgrupper – rapport 2025:12

Länkar till rapporterna

Anmälningslänk till webbinariet 18 september, 10.00