Kunskap räcker inte för att följa hygienrutiner i vården
18.9.2026 11:36:45 CEST | Röda Korsets Högskola | Pressmeddelande
En nyligen publicerad studie visar att god kunskap om hygienrutiner inte alltid innebär att de följs i praktiken.
Vårdrelaterade infektioner är ett betydande problem inom hälso- och sjukvården och kan leda till ökad sjuklighet, längre vårdtider och högre kostnader. Att följa grundläggande hygienrutiner är en viktig del i arbetet med att förebygga infektioner. En nyligen publicerad studie visar dock att god kunskap om hygienrutiner inte alltid innebär att de följs i praktiken. Studien bygger på ett magisterarbete av Greta Nykvist och Moa Nilsson, sjuksköterskor som genomfört specialistutbildningen i infektionssjukvård vid Röda Korsets Högskola och som båda är medförfattare till den nu publicerade forskningsartikeln.
– I studien undersöktes hur väl vårdpersonal vid en infektionsklinik i Sverige följde grundläggande hygienrutiner, samt vilken betydelse kunskap, yrkestillhörighet och faktorer i arbetsmiljön har för följsamheten, berättar Catarina Nahlén Bose, lektor vid Röda Korsets Högskola, en av författarna till forskningsstudien.
Hög kunskap innebar inte automatiskt bättre följsamhet
I studien deltog 69 undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Studien undersökte följsamheten till grundläggande hygienrutiner genom observationer, kunskapstest och självskattning. Den observerade följsamheten var i genomsnitt 76 procent, medan deltagarna själva uppskattade sin följsamhet till 92 procent. Sjuksköterskor hade högre följsamhet än läkare.
– Det är intressant att personalen själva bedömer sin följsamhet som mycket hög, samtidigt som observationerna visar en annan bild. Skillnaden mellan självskattad och observerad följsamhet visar att vi inte enbart förlita oss på hur vi själva uppfattar vårt agerande, säger Catarina Nahlén Bose.
Kunskapen om hygienrutiner var generellt hög, men ett tydligt samband mellan kunskapsnivå och följsamhet saknas.
Behövs riktade insatser
– God kunskap är en viktig grund, men den är inte tillräcklig. Vi behöver också uppmärksamma beteenden, arbetsmiljö och organisatoriska förutsättningar som påverkar möjligheten att följa hygienrutiner, säger Catarina Nahlén Bose.
Studien pekar på behovet av riktade insatser som kombinerar kunskap med återkoppling, beteendeförändring och samarbete mellan olika yrkesgrupper för att förebygga vårdrelaterade infektioner.
Mer information
Läs studien i sin helhet: Frontiers | Adherence to basic hygiene routines in an infectious disease setting: associations with knowledge and professional role
Kontakt
Nyckelord
Kontakter
Helene Komlos GrillKommunikationsansvarigRöda Korsets Högskola
Tel:+46 8 587 516 11Tel:+46 72 519 36 05helene.komlos.grill@rkh.sewww.rkh.seRöda Korsets Högskola
Med människan i centrum och utblick mot världen är omvårdnad och hälsa i ett globalt perspektiv Röda Korsets Högskolas unika profil inom utbildning, forskning och samverkan.
Röda Korset Högskola vilar på en lång tradition – ända sedan 1867 har vi utbildat högt ansedda och eftertraktade sjuksköterskor. Högskolan gör en stor samhällsnytta och examinerar årligen cirka 200 sjuksköterskor och 50 specialistsjuksköterskor inom intensivvård, infektionssjukvård och psykiatrisk vård. Vi bidrar också till att öka kompetensen bland kliniska handledare inom den verksamhetsförlagda utbildningen genom att erbjuda uppdragsutbildning. Röda Korsets Högskola bedriver forskning med forskningsinriktningen ”Hälsovetenskap i ett globalt perspektiv”.
Vi finns på Campus Flemingsberg i Huddinge, Stockholm, och har 1 000 studenter och 70 medarbetare.
Följ Röda Korsets Högskola
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Röda Korsets Högskola
Digitalt stöd kan hjälpa skolsköterskor att tidigare upptäcka psykisk ohälsa hos unga16.9.2026 13:40:30 CEST | Pressmeddelande
En ny studie visar hur en mobilapp kan stödja skolsköterskor i att tidigt uppmärksamma psykisk ohälsa hos unga – som ett komplement till det personliga mötet, där förtroende och kontinuitet är avgörande.
Bättre samarbete kan minska undvikbara akutbesök bland äldre15.9.2026 15:04:16 CEST | Pressmeddelande
Äldre personer med flera långvariga sjukdomar står för en stor del av besöken på akutmottagningar, samtidigt som forskning visar att upp till vart fjärde besök kan vara möjligt att undvika. En ny studie bland vårdpersonal i Stockholm visar att begränsad tillgång till vård, brister i kommunikation och samarbete samt fragmenterad vård kan bidra till onödiga akutbesök. I studien deltog 100 undersköterskor, sjuksköterskor och läkare från bland annat akutmottagning, geriatrik, ambulanssjukvård, primärvård och hemsjukvård. Flera faktorer går att påverka Studien identifierade fyra centrala områden: otillräcklig tillgång till hälso- och sjukvård och social vård, bristande kommunikation och samarbete, otillräcklig professionell och geriatrisk kompetens samt otydligt ansvar och fragmenterad vård. Begränsad tillgång till vård lyftes som det största problemet i fem av de sex undersökta verksamheterna, medan primärvården framför allt betonade brister i kommunikationen. – Flera av faktorerna går att
Tydliga ramar och pedagogisk flexibilitet viktiga vid handledning av sjuksköterskestudenters examensarbeten10.9.2026 13:49:31 CEST | Pressmeddelande
Under de senaste decennierna har kraven på akademisk kompetens inom högre utbildning ökat, inte minst i samband med att studenter skriver examensarbeten på olika utbildningsnivåer. Att handleda sjuksköterskestudenter som skriver examensarbete kräver både tydliga organisatoriska ramar och pedagogisk flexibilitet. Det visar en ny studie där lärare vid fyra svenska lärosäten intervjuats om sina erfarenheter av grupphandledning. Handledarrollen utvecklas över tid Kollegialt och organisatoriskt stöd har också stor betydelse. I studien intervjuades 21 lärare med erfarenhet av att handleda sjuksköterskestudenters examensarbeten på kandidatnivå. – Resultaten visar att handledarna utvecklar och formar sin roll genom kursplaner och riktlinjer, men också genom egna erfarenheter, handledning i par och samtal med kollegor. Handledare känner en stark känsla av personligt ansvar och medansvar för sina studenters framsteg. Särskilt nya handledare kan känna sig osäkra och behöva introduktion och stöd f
Ensamhet, höga krav och bristande stöd från vuxna – ny forskning lyfter ungas egna berättelser om psykisk hälsa21.8.2026 11:39:29 CEST | Pressmeddelande
Ungas psykiska hälsa talas om i allt större utsträckning i termer av diagnoser. Det finns dock begränsad kunskap om hur unga själva beskriver psykiskt lidande och sina behov av stöd. I en ny studie ”Att försöka överleva i en känslomässig storm” från Röda Korsets Högskola och genomförd i samarbete med Bris (Barnens rätt i samhället) undersöks hur unga som själva beskriver svårigheter i vardagen berättar om utmaningar som påverkar deras psykiska hälsa. – Studien bygger på 137 anonymiserade chatt- och sms-kontakter till Bris och visar att många unga upplever ensamhet, höga krav i skolan och bristande stöd från vuxna. Diagnoser som ADHD användes ofta som ett sätt att förstå och kommunicera svårigheter, men resultaten visar att psykisk ohälsa också är nära kopplad till ungas sociala relationer och livsvillkor, berättar Nina Gårevik, lektor vid Röda Korsets Högskola och huvudförfattare till forskningsstudien. Samtliga kontakter som är analyserade består av barn som är hjälpsökande utifrån sv
Ny utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen startar vid Röda Korsets Högskola14.8.2026 12:30:50 CEST | Pressmeddelande
Nu startar programmet "Kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz (KUSSK)" på Röda Korsets Högskola med start vårterminen 2027. Utbildningen bygger på och kompletterar studentens tidigare kunskaper och erfarenheter som krävs för att arbeta som legitimerad sjuksköterska inom svensk hälso-och sjukvård. Om KUSSK Programmet är uppdelat i sex kurser och undervisningen är förlagd på Röda Korsets Högskola på Campus Flemingsberg. All undervisning sker på svenska och all obligatorisk kurslitteratur är på svenska. Efter slutförd och godkänd utbildning kan studenten ansöka om svensk legitimation hos Socialstyrelsen. Anmälan Anmälan för programmet som startar vårterminen 2027 är öppen 14 augusti till 15 september. Sista kompletteringsdag är den 29 september. Läs mer om programmet och anmälan
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum