Sällsynta graviditetsinfektioner kopplas till autism
21.9.2026 17:00:00 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Infektioner som i sällsynta fall kan överföras från den gravida till fostret är kopplade till en ökad risk för autism och intellektuell funktionsnedsättning hos barnet. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Pediatrics.

Infektioner som i sällsynta fall kan överföras från den gravida till fostret är kopplade till en ökad risk för autism och intellektuell funktionsnedsättning hos barnet. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Pediatrics.
– Det är viktigt att betona att det är ovanligt att infektionerna överförs från mamma till barn. De står för en väldigt liten andel av alla autismfall i befolkningen, men för de barn som faktiskt drabbas ser vi en tydligt förhöjd risk för både autism och intellektuell funktionsnedsättning, säger Reneé Gardner, forskare vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet, som har medverkat till studien.
Forskarna har undersökt hur så kallade TORCH-infektioner påverkar barns senare utveckling. TORCH är en grupp infektioner som kan överföras från den gravida kvinnan till fostret och omfattar bland annat cytomegalovirus, röda hund, toxoplasma och herpesvirus. Till skillnad från många vanliga infektioner kan dessa smittämnen ibland passera moderkakan och direkt infektera fostret.
Studien omfattade 3,7 miljoner personer födda i Sverige mellan 1987 och 2021. Av dessa hade 975 personer diagnostiserats med en medfödd TORCH-infektion. Forskarna följde deltagarna i upp till tre decennier för att undersöka om infektionerna var kopplade till senare diagnoser och skolresultat.
Resultaten visar att barn med en medfödd TORCH-infektion hade ungefär tre gånger högre sannolikhet att senare få en autismdiagnos och mer än sju gånger högre sannolikhet att få diagnosen intellektuell funktionsnedsättning jämfört med barn utan infektionen. Risken för svår till grav intellektuell funktionsnedsättning var upp till 30 gånger högre.
Men trots de höga relativa riskerna är infektionernas betydelse på befolkningsnivå begränsad, eftersom de är ovanliga hos nyfödda. Forskarna uppskattar att medfödda TORCH-infektioner kan kopplas till ungefär 1,2 procent av alla fall med svår intellektuell funktionsnedsättning, samtidigt som omkring 0,034 procent av alla autismfall i Sverige kan förklaras av infektionerna. De beräknar även att ungefär vart femte barn som föds med en TORCH-infektion senare kan utveckla autism.
– Att dessa infektioner kan orsaka intellektuell funktionsnedsättning är känt sedan tidigare. Däremot har kopplingen till autism varit mindre tydlig i tidigare forskning, som ofta byggt på små patientgrupper. Den här studien är den största hittills på området och bygger på nationella registerdata från nästan hela Sveriges befolkning, säger Hugo Sjöqvist, doktorand och försteförfattare till studien.
För att bättre kunna avgöra om sambanden berodde på själva infektionerna jämförde forskarna också barn som haft en TORCH-infektion med deras egna syskon som inte haft infektionen. Resultaten var liknande i syskonjämförelserna, vilket talar för att sambanden inte enbart kan förklaras av faktorer som delas inom familjer.
Forskarna fann inga tydliga samband mellan TORCH-infektioner och andra neuropsykiatriska tillstånd, som adhd eller tvångssyndrom. Däremot sågs en påverkan på skolprestationer. Även barn som inte hade fått diagnosen autism eller intellektuell funktionsnedsättning hade i genomsnitt lägre betyg än jämnåriga utan infektionen.
– Våra resultat tyder på att vissa infektioner som överförs till fostret under graviditeten kan ha långvariga effekter på hjärnans utveckling. Även om dessa medfödda infektioner är ovanliga går vissa av dem att förebygga, vilket gör dem viktiga ur ett folkhälsoperspektiv, säger Reneé Gardner.
Forskarna lyfter särskilt fram betydelsen av förebyggande åtgärder. Studien pekar exempelvis på att röda hund i stort sett försvunnit i Sverige efter införandet av nationella vaccinationsprogram. Resultaten understryker enligt forskarna vikten av att upprätthålla vaccinationsprogram och andra strategier för att förebygga infektioner som kan överföras från den gravida till fostret.
Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet. Medförfattaren David Mataix-Cols uppger att han erhållit författararvoden från UpToDate Inc och att han är delägare i Scandinavian E-Health AB, vilket inte har något samband med publikationen.
Publikation
Publication: “Congenital TORCH infections and neurodevelopmental outcomes: A population- and sibling-based cohort study”Hugo Sjöqvist, Christina Dalman, David Mataix-Cols, Reneé M Gardner, Håkan Karlsson, JAMA Pediatrics, online 21 september 2026, doi: 10.1001/jamapediatrics.2026.4229
Fakta om hur TORCH-infektioner kan förebyggas
• T = Toxoplasma: Undvika rått eller otillräckligt tillagat kött, tvätta grönsaker, försiktighet vid kontakt med kattavföring.
• O = Other (andra infektioner där bland annat syfilis ingår): Screening under graviditet och antibiotikabehandling.
• R = Röda hund (rubella): Vaccination före graviditet (MPR-vaccin).
• C = Cytomegalovirus (CMV): God handhygien, undvika kontakt med små barns saliv och urin, särskilt för gravida.
• H = Herpes simplex (HSV): Identifiering och behandling av infektion under graviditet, ibland kejsarsnitt vid aktiv genital herpes inför förlossning.
Nyckelord
Kontakter
Reneé Gardner, docentInstitutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet
Tel:070 355 57 56renee.gardner@ki.seHugo Sjöqvist, doktorandInstitutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet
Tel:076 850 30 76hugo.sjoqvist@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder


Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Alzheimer hos yngre: hjärnavbildning visar snabbare inlagring av tauprotein5.11.2026 11:25:54 CET | Nyheter
Tau, ett protein som bildar sjukliga ansamlingar vid Alzheimers sjukdom, lagras in mer än dubbelt så snabbt och i större delar av hjärnan hos yngre patienter än hos äldre. Detta framgår i en studie, publicerad i Science Translational Medicine av forskare vid Karolinska Institutet och University of California, San Fransisco. Resultaten understryker vikten av tidigare diagnos och tillgång till avancerad hjärnavbildning.
Längre östrogenexponering kopplas till bättre kärlhälsa i hjärnan4.11.2026 22:00:00 CET | Pressmeddelande
Kvinnor som haft en längre reproduktiv period och använt hormonbehandling hade färre tecken på skador i hjärnans små blodkärl senare i livet. Det visar en studie från bland annat Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Neurology.
God sömn kopplas till bättre hjärnhälsa vid kardiometabol sjukdom4.11.2026 15:22:01 CET | Nyheter
Personer med typ 2-diabetes, hjärtsjukdom eller stroke som sover bra har bättre kognitiv förmåga och större hjärnvolym än personer med samma sjukdomar som sover dåligt, visar en ny studie från Karolinska Institutet. Forskarna tror att god sömn kan bidra till att motverka de negativa effekterna på hjärnan hos personer med dessa sjukdomar.
Jämförelser på sociala medier kopplas till psykiska besvär2.11.2026 16:53:28 CET | Nyheter
Att jämföra sig med andra på sociala medier har tydligare samband med ungas symtom på ångest och depression än att använda medierna för att fördriva tiden. Det visar en studie med drygt 4 000 norska ungdomar, genomförd av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med Folkehelseinstituttet i Norge. Studien har publicerats i tidskriften Child and Adolescent Psychiatry and Mental Health.
Vanlig MS-behandling kopplas till ökad risk för tarmsjukdom23.10.2026 11:14:46 CEST | Nyheter
Personer med multipel skleros (MS) som behandlas med rituximab löper en ökad risk att utveckla inflammatorisk tarmsjukdom, framför allt Crohns sjukdom, även om den absoluta risken är låg. Det visar den första stora populationsbaserade studien på området, ledd av forskare vid Karolinska Institutet och publicerad i tidskriften JAMA Neurology.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum