Akademiska utsett till Årets strokeenhet för tredje gången

– Detta är ett bevis för att vårt systematiska arbete med att förbättra strokevården på Akademiska har gett effekt. I dag sker en stor del av strokevården vid en dedikerad vårdavdelning inom verksamhetsområde neuro, men sjukhusets strokekedja påbörjas inom ambulanssjukvård och inkluderar ett flertal verksamhetsområden fram till rehabilitering inom geriatrik och rehabiliteringsmedicin. Framgången hade inte varit möjlig utan allas gemensamma insatser, säger Signild Åsberg, medicinskt ledningsansvarig läkare vid strokeavdelningen på Akademiska sjukhuset.

Akademiska sjukhuset har även tidigare uppmärksammats för sin kvalitet. För åren 2023 och 2022 utsågs sjukhuset till Årets strokeenhet, och för åren 2024, 2020, 2010 och 2007 fick sjukhuset omnämnande för God strokevård.

– Det känns extra roligt att ett universitetssjukhus som Akademiska återigen får priset eftersom det är svårare att uppfylla alla målnivåerna på större sjukhus med många aktörer i vårdkedjan. En av de viktigaste indikatorerna på god strokevård är strokeenheten som första vårdande enhet, vilket är en stor utmaning vid vårdplatsbrist på stora sjukhus, medan mindre sjukhus kanske endast har en medicinavdelning för alla patienter, oavsett diagnos, framhåller Signild Åsberg.

På Akademiska sjukhuset har det systematiska kvalitetsarbetet byggts upp under många år av strokekoordinator, läkargrupp och chef i gemensam riktning. För att lyckas, menar hon att det krävs ett gott samarbete; att ingen enskild insats ensamt gör skillnad.

Vid Akademiska vårdas årligen drygt 800 patienter med stroke eller TIA och vid en strokeenhet ges omvårdnad dygnet runt. Omvårdnadspersonal säkrar indikatorerna i stunden: utför sväljtest, strokekontroller och tidig mobilisering. Hälsoprofessionerna säkrar att bedömning av fysio- och arbetsterapeut samt logoped startar så snabbt som möjligt. Alla insatser kan inte mätas, men teamarbete är förutsättning för en högkvalitativ strokevård.

Signild Åsberg betonar strokekoordinatorns roll som navet i vården; den som håller koll på siffrorna i realtid, ger återkoppling och gör indikatorerna levande för hela teamet.

– Kvalitetsarbetet handlar mycket om att fånga upp avvikelser innan de blir mönster och om förankring internt; att det som mäts, så kallade indikatorer, ses som god vård, inte administration. Vi använder siffrorna för medicinsk utveckling och förändring. Det är en prioritering, ett arbete vi behöver avsätta resurser, tid och utrymme för. Arbetet måste drivas långsiktigt för att ge god strokevård över tid, förklarar hon.

FAKTA: Akademiska sjukhusets resultat för strokevården 2025 – urval av indikatorer som ligger till grund för utmärkelsen. Socialstyrelsen och Riksstrokes målnivå inom parentes.

• 24 procent erhöll reperfusionsbehandling (20 %)
• 59 procent erhöll trombolys inom 30 minuter från ankomst till Akademiska (50 %)
• 87 procent undersöktes enligt NIH strokeskala (80 %)
• 90 procent lades in på strokeavdelning 85B1 som första vårdande enhet, förutsatt att de inte behövde högre vårdnivå (90 %)
• 97 procent vårdades vid strokeavdelning 85B1 eller högre vårdnivå någon gång under vårdtiden (90 %)
• 100 procent screenades för nedsatt sväljfunktion (100 %)