20 800 elever saknar gymnasiebehörighet – stora skillnader mellan elevgrupper

– Att nära 21 000 elever lämnade grundskolan utan gymnasiebehörighet i våras är ett enormt misslyckande. De stora skillnaderna mellan elevgrupper visar att skolan behöver bli bättre på att kompensera för elevernas olika förutsättningar. Varje elev måste få de kunskaper som behövs för att kunna gå vidare till gymnasiet, säger Andreas Mörck, förbundsdirektör på Almega Utbildning.

Bland elever med minst en förälder med eftergymnasial utbildning är 90,2 procent behöriga till gymnasiet. Bland elever vars föräldrar saknar eftergymnasial utbildning är andelen 71,6 procent. Det är en skillnad på 18,6 procentenheter. Skillnaderna är också stora mellan elever med svensk bakgrund och elever födda utomlands.

I fristående skolor är 89,1 procent av eleverna gymnasiebehöriga, jämfört med 82,0 procent i kommunala skolor. Skillnader i elevsammansättning behöver vägas in när resultaten jämförs. Almega Utbildning efterlyser en fördjupad analys av vilka skolor och arbetssätt som lyckas bäst med att kompensera för elevernas socioekonomiska bakgrund.

Resultaten bekräftar behovet av långsiktiga reformarbeten som förbundet efterlyste i samband med de senaste PISA-resultaten, som visade en tydlig nedgång av kunskapsresultaten.

– Svensk skola behöver mindre politisk ryckighet och fler reformer som utgår från vad som faktiskt stärker elevernas lärande. Vi måste våga analysera resultaten utan skygglappar, följa upp reformer systematiskt och samla bred politisk enighet kring skolans långsiktiga utveckling. Det är först då vi kan bryta utvecklingen och ge betydligt fler elever en reell chans att lyckas, säger Andreas Mörck.

Sex åtgärder för att stärka elevernas kunskaper

Mot bakgrund av kunskapsutmaningarna uppmanar Almega Utbildning kommande regering att:

• Tillsätta en nationell skolkommission med uppdrag att analysera orsakerna bakom kunskapsutvecklingen och föreslå en sammanhållen reformagenda.
• Pröva varje skolreform mot tydliga mål för kunskapsresultat, likvärdighet, trygghet och rättssäkerhet.
• Söka en blocköverskridande överenskommelse om skolans grundläggande spelregler.
• Skapa hållbar finansiering och ett gemensamt skolval som möjliggör långsiktig planering för alla huvudmän.
• Säkerställa att kunskapsreformer genomförs med rätt stöd, kompetensutveckling och ansvarsfördelning.
• Följa upp reformer systematiskt och justera dem utifrån uppnådda resultat.

– Varje elev ska få möjlighet att nå kunskapsmålen. Därför behöver vi lära av skolor som lyckas, ingripa där kvaliteten brister och ge fungerande verksamheter möjlighet att utvecklas. Det ska gälla oavsett vem som driver skolan, avslutar Andreas Mörck.

Fakta

• 20 800 elever saknade gymnasiebehörighet våren 2026. Det motsvarar 16,5 procent av samtliga elever i årskurs 9 och är en ökning med 0,6 procentenheter från 2025.
• För första gången var andelen gymnasiebehöriga pojkar något högre än andelen gymnasiebehöriga flickor. Skillnaden uppgick till 0,2 procentenheter.
• Genomsnittligt meritvärde ökade med 1,2 poäng jämfört med föregående år.
• 86 procent av de obehöriga eleverna gick i skolor med kommunal huvudman.
• 51 procent av de obehöriga eleverna var pojkar.
• 60 procent av de obehöriga eleverna hade svensk bakgrund.