Hjärnfonden tar plats i regeringens NPF-delegation

Allt fler barn och unga i Sverige får en NPF-diagnos, framför allt adhd eller autism. Delegationen ska analysera utvecklingen och föreslå åtgärder som kan bidra till goda och jämlika livsvillkor för barn och unga med NPF och deras anhöriga. 

– Vi behöver förstå mer om varför NPF-diagnoserna ökar och vilka insatser som gör störst skillnad, både för individen och samhället. Delegationens arbete behöver bygga på bästa tillgängliga kunskap, samtidigt som forskningen måste få förutsättningar att ge oss de svar vi ännu saknar, säger Joakim Ramsberg. 

En fråga som Joakim Ramsberg lyfter är hur stödet från skolan, vården och socialtjänsten fungerar tillsammans. När insatser dröjer eller inte hänger ihop kan följderna bli stora för både barn och familj. Som forskare i hälsoekonomi vill han också bidra till att belysa konsekvenser som sträcker sig längre än kostnaden för en enskild insats. 

– Vi behöver se längre än till kostnaden för en enskild insats i skolan eller vården. När skolgången inte fungerar kan det påverka möjligheten att senare komma in i arbetslivet. Föräldrar kan behöva gå ner i arbetstid eller bli sjukskrivna. Det får stora mänskliga och ekonomiska konsekvenser, vars fulla omfattning vi behöver mer kunskap om, fortsätter Joakim Ramsberg.

Delegationen skiljer sig från en vanlig utredning och man ska arbeta mer utåtriktat för att ta in perspektiv från bland andra barn och unga, anhöriga, forskare och civilsamhällesorganisationer. Man kommer också att dela kunskapsunderlag under arbetets gång i stället för att vänta tills hela uppdraget är klart.  

Delegationens första möte ägde rum den 25 september och uppdraget ska slutredovisas senast den 1 december 2027.  

Läs mer om NPF-delegationen här.