Bättre infrastruktur till lägre kostnad

– Problemet är inte för lite pengar, utan att de gör för lite nytta. Att skjuta in mer resurser i en process som går med samhällsekonomisk förlust är ingen klok strategi, säger Klas Eklund, ordförande för IVAs arbetsgrupp om transportinfrastruktur.

Den nationella planen för transportinfrastruktur omfattar rekordstora satsningar. Sverige investerar dessutom mer i transportinfrastruktur, relativt BNP, än de flesta andra EU-länder. Ändå visar de samhällsekonomiska analyserna att investeringarna inte betalar sig. För varje investerad krona skapas endast 70 öre i nytta. Utmaningen är därför inte att öka anslagen, utan att säkerställa att pengarna används där de ger störst effekt.

Kostnaderna ökar dramatiskt innan spaden sätts i marken

I genomsnitt överskrider Trafikverkets projekt kostnadsprognoserna med 76 procent. För sex stora, avslutade projekt – bland andra Botniabanan, Citybanan och Norra länken – steg kostnaderna från sammanlagt 30 till 80 miljarder kronor. Merparten av kostnadsökningen skedde före byggstart, vilket pekar ut planeringsfasen snarare än byggandet som den svaga länken.

IVAs rapport pekar på växande regelbörda, långa tillståndsprocesser och ett stort antal överklaganden som huvudorsaker. 290 kommuner, 21 regioner, ett stort antal myndigheter samt privata företag och enskilda personer kan överklaga, fördyra och försena projekten. Tillståndsgivningen måste därför reformeras – en större förvaltningsreform vore önskvärd.

Samtidigt bör fler projekt läggas ut på bolag, med mer professionell upphandling, hårdare krav, skärpt konkurrens – och med ett kassaflöde som ger möjlighet till finansiering på kapitalmarknaden, både den svenska och internationella.

Tio budord och 50 förslag

Rapporten innehåller ”Tio budord” om hur organisation och finansiering av infrastruktur bör reformeras. Dessutom 50 konkreta förslag om vilka projekt som bör prioriteras – och i några fall läggas ned. Här är ett urval:

• Prioritera projekt efter samhällsekonomisk nytta. Åtgärder med hög ”nettonuvärdeskvot” bör genomföras först, projekt med liten nytta bör undvikas eller avbrytas.
• Regeringen måste hårdare väga olika överklaganden och riksintressen mot varandra, och begränsa kretsen sakägare.
• Bilda ett nytt statligt bolag vid sidan av Trafikverket, med rätt att förvärva mark, ta ut brukaravgifter och finansiera projekt på kapitalmarknaden.
• Använd priser och avgifter mer aktivt – trängselskatter, banavgifter och farledsavgifter – i första hand för att styra användningen av infrastrukturen, i andra hand för att finansiera den.
• Låt LKAB ta över drift och underhåll av Malmbanan, som ensam står för nästan hälften av Sveriges järnvägsgods räknat i ton.
• Ta ett samlat statligt grepp om hamnar och inrikesflyg. Kraftsamla kring Arlanda och förbättra tillgängligheten rejält. Utred nedläggning av regionala flygplatser som ligger nära varandra och som konkurrerar ut varandra.
• Riksviktiga hamnar som Göteborg bör styras av nationella överväganden, inte kommunala.
• Bygg en ny vägtunnel mellan Helsingborg och Helsingör.
• Bygg ut och säkra ett antal trafikplatser längs E4 och runt Stockholm. Undersök möjligheten att bygga Österleden billigare och lägga den på bolag. Bygg ut och säkra E6 mellan Malmö och Helsingborg.
• Öka kapaciteten på stambanorna och bygg bort trängseln, i synnerhet nära Malmö och Göteborg. Sätt delar av banorna på bolag.
• Lägg ned den planerade järnvägen mellan Göteborg och Borås – den kostar en miljon kronorper meter, med låg samhällsekonomisk nytta för pengarna. Använd resurserna till projekt som ger mer nytta.

Fehmarn Bält ritar om kartan

När den dansk-tyska Fehmarn Bält-förbindelsen öppnas halveras restiden med tåg mellan Köpenhamn och Hamburg. Trafikverket bedömer att antalet godståg i södra Sverige kan öka med 30–40 procent. Rapporten varnar för att flaskhalsarna i Skåne och längs Södra stambanan då riskerar att bli en propp för hela landets transporter till kontinenten.

– Danmark bygger tunneln och allt som ansluter till den. Sverige begärde redan i Öresundsförhandlingarna att Danmark skulle förbereda Fehmarn. Danmark gjorde sin del. Vi har försummat vår. Sverige behöver här lägga i en ytterligare växel, säger Klas Eklund.

Om rapporten

Inom ramen för IVAs visionsprojekt Svenska framtider har en arbetsgrupp analyserat hur infrastrukturen kan utvecklas och därmed stärka tillväxt, konkurrenskraft och långsiktig samhällsekonomisk effektivitet. Rapporten innehåller både övergripande vägval och konkreta förslag som syftar till att stärka Sveriges långsiktiga konkurrenskraft och motståndskraft.

För önskemål om intervju, kontakta Per Andersson, pressansvarig IVA per.andersson@iva.se eller 072-071 39 73.

Rapporten finns att ladda ned här

Missa inte IVAs seminarium där rapporten presenteras och diskuteras. Under seminariet presenterar Klas Eklund gruppens rapport och dess viktigaste slutsatser och rekommendationer. Därefter följer ett fördjupande samtal om vilka reformer som krävs för ett mer effektivt, hållbart och konkurrenskraftigt transportsystem. Tisdagen den 29 september 2026 kl. 18:00. Titta här eller i efterhand.