Sju av tio svenskar befarar att höjd riktålder kastar ut äldre i sjukskrivning och ett liv som fattigpensionär

Pensionssystemets höjda riktålder slår hårdast mot de yrkesgrupper som under ett helt arbetsliv burit upp den svenska välfärden. När pensionsåldern höjs utan hänsyn till arbetsmiljö och fysisk belastning, eller den allt mer utbredda ålderismen i samhället, blir konsekvensen inte ett längre arbetsliv i hälsa. I stället tvingas utslitna arbetare ut i sjukskrivning eller ta ut en sänkt pension i förtid.

– Undersökningens siffror talar sitt tydliga språk. Allmänheten ser vad politikerna vägrar inse; att man inte bara kan höja en siffra i en lagtext och tro att exempelvis vårdbiträden och undersköterskor därmed per automatik orkar jobba ett eller två år till. Våra medlemmar har jobbat och slitit i välfärden hela sitt liv. Att tvinga dem att jobba tills de stupar, eller ta ut en urholkad pension i förtid, är inget annat än ett straff för att man haft ett tungt arbete, säger Lenita Granlund, förbundsordförande för SKPF Pensionärerna.

– Redan idag tvingas många av våra medlemmar att fortsätta arbeta för att kunna unna sig eller sina barnbarn något extra i vardagen. Nu hör jag bland de medlemmar som jag träffar att oron ökat ytterligare för hur det ska bli, fortsätter Lenita Granlund.

Nyckelresultat från Verians undersökning:

• Fler måste arbeta längre än vad kroppen orkar: Hela 68 % av allmänheten tror att detta blir en negativ effekt (den mest frekvent angivna i enkäten). Bland LO-medlemmar är 79 % övertygade om denna konsekvens.
• Måste arbeta längre av ekonomiska skäl: En majoritet (57 %) tror att fler kommer att behöva jobba vidare av ren ekonomisk nöd, för att inte få en sämre pension. Trots ett redan långt arbetsliv.
• Ökande klyftor mellan yrkesgrupper: Mer än var fjärde svensk (27 %) och mer än var tredje LO-medlem (36 %) befarar att skillnaderna mellan olika yrkesgrupper kommer att öka.
• Försämrad levnadsstandard: Var femte i allmänheten (19 %) och nära var fjärde LO-medlem (24 %) tror att levnadsstandarden som pensionär försämras.
• Endast 4 % av svenskarna tror att den höjda riktåldern inte kommer att få några negativa konsekvenser alls.

Klyftorna på arbetsmarknaden fördjupas                                                                                                      

Verian-undersökningen visar på en tydlig klass- och yrkesdimension. LO-medlemmar och välfärdsarbetare uttrycker en avsevärt högre oro för riktålderseffekterna än genomsnittet. Medan akademiker och kontorsanställda ofta har möjlighet till flexibla arbetstider och god arbetsmiljö upp i åren, saknas de förutsättningarna helt inom tunga välfärds- och arbetaryrken. Även om den ökande ålderismen i samhället innebär att också akademiker med stigande ålder får det allt svårare att få jobb.

När den nya regeringen och riksdagen tillträder och Pensionsgruppen samlas på nytt, vill SKPF Pensionärerna se tre omedelbara åtgärder:

1. Att hänsyn tas till slitsamma yrken utan ekonomisk konsekvens: För de som haft fysiskt eller psykiskt tunga yrken i ett långt arbetsliv, så att ingen tvingas stämpla ut i förtid med förstörd ekonomi som följd.
2. Höjd pensionsavgift: Den allmänna pensionen måste höjas så att det faktiskt lönar sig att ha arbetat ett helt yrkesliv.
3. Bättre arbetsmiljö, arbetsvillkor och höjda löner i välfärden: Först när arbetsvillkoren inom vård och omsorg förbättras kan fler faktiskt orka arbeta fram till pensionen.

– Pensionssystemet speglar arbetslivet. När den allmänna pensionen inte räcker till, och när de sista åren i arbetslivet uteblir på grund av ohälsa och att kroppen inte håller hela vägen, påverkar det livet som pensionär och straffet blir en livslång ekonomisk knapphet. Så kan vi inte ha det, det faller på sin egen orimlighet! Vi kommer noggrant följa Pensionsgruppens arbete framöver, säger Lenita Granlund.