Ny rapport: Kommunsektorns skuld passerade 1 000 miljarder kronor

Kommunsektorns låneskuld ökade med 55 miljarder kronor under 2025, motsvarande 5,8 procent, till totalt 1 010 miljarder kronor. Hela ökningen kom från kommunerna, medan regionernas skuld var oförändrad.

Kommuninvest prognos var att låneskulden skulle öka med omkring 3 procent. Under första halvåret var både investeringsnivåerna och upplåningsvolymen låga, men under andra halvåret vände utvecklingen. Drygt en femtedel av ökningen, omkring 12 miljarder kronor, beror på att fler leasingavtal numera bokförs som skuld. Utan den effekten ökade skulden med 4,5 procent.

- För ett år sedan väntade vi oss att skuldtillväxten skulle halveras. Men kommunerna visade att de kan hålla uppe sina nödvändiga investeringar trots ett svagt och osäkert första halvår. Det understryker vikten av långsiktiga investeringsplaner och stabil finansiering, säger Johan Grip, forsknings- och utbildningschef på Kommuninvest.

Skulden växer i hela landet när investeringarna går från nybygge till underhåll

Rapporten visar att en växande andel av investeringarna nu går till att rusta upp och ersätta anläggningar som byggdes under 1950-, 1960- och 1970-talen. Investeringar i vatten och avlopp, gator och energi svarade för 42 procent av kommunernas investeringar 2025, jämfört med 28 procent 2019. Behoven finns i hela landet och investeringarna har i ökande grad skett i medelstora och mindre kommuner.

Under 2025 steg skulden per invånare med omkring 10 procent i pendlings- och lågpendlingskommuner nära större städer, men under 5 procent i storstäderna och de större städerna. Kommuner under 100 000 invånare hade 65 procent av kommunernas skuld 2025, mot 62 procent 2021. Före 2021 minskade andelen.

Högre priser, inte större volymer

Investeringarna har ökat i löpande priser sedan 2019, men utvecklingen förklaras helt av stigande byggkostnader. Kommunernas investeringar ökade med 17 procent mellan 2019 och 2025, samtidigt som byggkostnaderna steg med 35 procent. Justerat för kostnadsutvecklingen investerade både kommuner och regioner drygt 10 procent mindre 2025 än 2019.

Årets fördjupning: skulden växer snabbare där befolkningen minskar

Årets rapport innehåller en fördjupning om hur investeringar och låneskuld utvecklats i kommuner vars befolkning har växt, krympt eller varit stabil under perioden 2000–2024. Analysen visar att låneskulden under 2020–2025 ökade något snabbare i de 77 kommuner vars befolkning krympt, än i de kommuner som haft en växande befolkning: 6,5 procent per år mot 5,9 procent. Förklaringen är dock inte befolkningsminskningen i sig, utan ökade investeringsbehov.

- En större del av investeringarna handlar numera om att rusta upp det som redan finns. Där befolkningen minskar växer skulden nu snabbare, inte för att invånarna blir färre, utan för att kommunerna rustar upp och byter ut sådant som behöver renoveras men som byggdes för fler invånare, säger Johan Grip.

Skulden per invånare i de krympande kommunerna har visserligen ökat över tid, från 38 000 till
79 000 kronor sedan 2010, men rapporten visar att omkring 4 000 kronor av ökningen kan förklaras av befolkningsutvecklingen. Den främsta orsaken är högre investeringar per invånare i kombination med att en mindre andel av investeringarna finansieras med egna medel.

För kommunerna som helhet avgörs dock skuldutvecklingen fortsatt i de växande kommunerna, som står för drygt 80 procent av kommunernas låneskuld och för merparten av skuldökningen under senare år.

Skulden väntas fortsätta växa

Kommuninvest bedömer att kommunsektorns låneskuld ökar med omkring 5 procent 2026, till cirka 1 060 miljarder kronor (osäkerhetsintervall 1 040–1 080 miljarder kronor). Därefter väntas låneskulden öka med 5–6,5 procent per år och uppgå till omkring 1 330 miljarder kronor 2030 (1 290–1 380 miljarder kronor).

Läs rapporten: Den kommunala låneskulden 2026

Faktaruta: kommunsektorn 2025

Låneskuld: 1 010 miljarder kronor (+5,8 procent), 15,2 procent av BNP

Låneskuld per invånare i riket: 95 201 kronor

Investeringar: 226 miljarder kronor (−1,5 procent)

Självfinansieringsgrad: 71 procent i kommunerna, 74 procent i regionerna

Prognos för låneskulden: +5 procent 2026, därefter 5–6,5 procent per år till 2030

Andel hållbar finansiering: 22 procent av låneskulden (225 miljarder kronor)

Om underlaget: Uppgifterna bygger på årsredovisningar från Sveriges kommuner och regioner och deras bolag. Låneskulden 2024 har reviderats från 959 till 955 miljarder kronor sedan förra årets rapport. Indelningen i krympande, stabila och växande kommuner följer Rehn och Nordin (2026), AgriFood Economics Centre. Denna rapport släpar efter ett år i den bemärkelsen att 2026 års utgåva avser 2025 års data. Uppgifter om investeringsnivåer och låneskuld för alla kommuner och regioner finns tillgängliga för åren 2010–2025 på Kommuninvests hemsida, under fliken “Forskning” och sedan under länken Den kommunala låneskulden

För ytterligare information:

Johan Grip, forsknings- och utbildningschef
Tel. 010-470 88 34
E-post: johan.grip@kommuninvest.se

Agnes Kempe, PR- och kommunikationsspecialist,
Tel: 076 771 23 32
E-post: agnes.kempe@kommuninvest.se