S kräver krisplan för skenande energipriser

Europa går in i vintern med betydligt lägre gaslager än förra året. Samtidigt skapar krig och störningar på energimarknaden en osäker situation för Europas energiförsörjning. EU:s energikommissionär Dan Jørgensen har varnat för att utvecklingen kan leda till kraftigt stigande energipriser.

– Vi behöver en krisplan. De regler vi har i dag togs fram efter energikrisen 2022 och är inte anpassade till den situation Europa står inför nu. Med låga gaslager och en osäker vinter måste EU kunna agera om priserna skenar. Svenska hushåll ska inte ännu en vinter behöva betala priset för höga gas- och elpriser på kontinenten, säger Sofie Eriksson (S).

EU:s gaslager är omkring 70 procent fyllda, cirka 12 procentenheter lägre än vid samma tid förra året och hälften de tyska gaslagren står halvtomma. Om vintern blir kall eller om ytterligare störningar drabbar gasförsörjningen kan konkurrensen om gasen öka och pressa upp priserna ytterligare.

Samtidigt är tröskeln hög för att EU:s särskilda krismekanism för elpriser ska kunna aktiveras. I dag krävs bland annat att elpriserna i en region når minst två och en halv gånger genomsnittet under de föregående fem åren. Det innebär att priserna under elkrisen 2022-23 fortfarande tas hänsyn till och får ett orimligt genomslag i hur reglerna ska tillämpas.

– Energikrisen 2022 var en plötslig prischock. Nu ser situationen annorlunda ut. Europa går in i vintern med låga gaslager och en betydligt mer osäker energimarknad. Då måste reglerna göra det möjligt att agera i tid, inte först när priserna redan har skenat, säger Sofie Eriksson.

I brevet till EU-kommissionen kräver Sofie Eriksson att kommissionen ser över och uppdaterar krisreglerna inför vintern, så att EU bättre kan hantera kraftiga prisökningar och störningar på energimarknaden.